"Den outnyttjade näringen"

Det oätna äpplet ≈ Kan liknas vid en människas av olika anledningar tillbakahållna outnyttjade energi/ livsgnista/ glädje/ skaparlust/ kreativitet.

. .. Det utvecklades något sorts märkligt mögel på äpplet, så det liksom "mumifierades".. . Det var fallfrukt, där låg det på marken... äpplet. Hade redan börjat att svartna lite vid fallskadan.  -För sent! -  Men inom mig; ett intresse väcktes,. Tyckte synd om äpplet, så jag tog in, sparade det. När det låg där i mitt rum... i veckor o.s.v. . . så kom jag allt mer att identifiera mig med dess öde, att det inte hann komma till sin rätt, att `vidarebefordra sin energi´... .. .  /Följde processen... Nu svartnade det allt mer,, och mer.. & krympte ihop. Köpte ett gammalt klockställ på en antikmässa... I den lilla montern skulle så klart det intorkade svarta äpplet vara, som aldrig fick sin tid .  (+ Att det måste ju dammskyddas.)
-Mja, Känner mig också.. . som att jah håller på att gå till spillo, i och för sig känns det som att flertalet av... .. . kan säg, hela mänskligheteN har gått till spillo.. allt som oftast!? Vad håller alla / allt på med??..?? .. på något vis, ibland,, mer och mer,, ner och ner,, eller hur?!.. . Allt _SVARTNAR_  /´när det är som värst/´.


En intensiv känsla av förlust.


Ah, och en gång till,.. . jag tittar dagligen på det mumifierade äpplet... .. . Och tänker; så synd att det föll direkt från grenen till "graven",  ,till ingen nytta, kära vän. Klart, maskarna skall ju ha sitt dom med... men ändå. Det var ju egentligen så rött och gott, när det hängde där på grenen… Det hade ju kunnat komma till näring och glädja någon, som man själv vill glädja någon/ ge åter energi åt ~livet~ och inte bara bli en "inkapslad" "möjlighet"... 
Min hand hann aldrig fram. 
Skall jag säga; Förlåt?? 




• Konstverkets titel: Den outnyttjade näringen, 2004.

Objekt beskrivning: Ett oätet mögelangripet äpple inlagt i ett antikt klockställ på en liten svarvad platå. (Mixed media)







Tillägga att; jag lät dammet vara kvar på den lilla glaskupolen vid fototillfället. Ni kan se ett tunt lager grått damm ovanpå (som nu äpplet skyddas ifrån). Det där dammet var jag rädd för, det kan ha varit radioaktivt. Huset var byggt av blåbetong, ett byggmaterial som utsöndrade en radioaktiv gas (radon), som binds i dammpartiklar, som man sedan andas in,, och ger cancer, kan.

Trädgården... under Skanstullsbron. .. +/– 0

(offesiellt Trädgården-foto) (Och jag hann gå hem innan det blev så där mörkt.)

Försökte gå ut... på stället `Trädgården´, det var en hemsk halv-kväll.
Först hade jag åkt in till stan för att se på ett skrivschatull (1800-tals pryl) på Auktionshuset Metropols visning, Sveavägen, sedan så promenerade jag genom hela stan till söder.. och lite som av ett planerat infall så gick jag in där, då på, den av många hyllade ~favvoklubben~ under Skanstullsbron.
Man står sig rätt så bra på gröt-frukost men.. . tillslut blev... a, bara satt där som en marmorstaty som i.o.f.s. gungade oavbrutet på än det ena å än det andra knät.

...Så!..?

Kom det fram en ett väldigt stiligt exemplar och satt sig bredvid mig... -Om det går bra?.. hon sa +... Du verkar så speciell... -Mhm?... En staty med Redbacksskor, grå något för korta manchesterbyxor, turkos,blå,röd-rutig flanellskjorta(med papper och penna i bröstfickan), lila T-shirt under, beige solhatt och filmjölkschilisåsfärgade tonade plastsolglasögon å ena handen uppe i ansiktet hela tiden. Den andra handen på den tegelfärgad väskan där den ljusblå jackan låg nedvikt. Och i skallen ungefär en loopad tanke.. > Skall jag stanna eller skall jag gå? < Det var den tanken som gav det där "speciella" uttrycket.. antar jag? ((Kläderna var typiska sådana där "springa runt på stan och uträtta ärenden med å sedan direkt hem", med undantag från solglasögonen. Inte för att man måste ~klä ut sig~ för att gå ut, men ni förstår vad jag menar? Man kanske som >singel< borde vilja göra lite intryck,, fast det gjorde jag tydligen.. lite?.. 5cm för korta aningen flaggiga byxben kanske var ett + istället för – ? Har noterat att man alla fall får något lätt över sig i stegen, när man går, när man har lite för korta byxor, vilket kan vara till min fördel... just nu, i segheten.))
.. .

"Stanna eller..."

Slutade hastigt att tänka på den frågan, nu hade jag ju stannat... och byggde direkt upp ett motvärn mot underliga frågor från henne. Hon hade en stor öl med sig, jag hade inte köpt någonting på 2 timmar där, tyckte det kändes väldigt svårt att gå fram till en av barerna 7 meter bort... Å andra sidan så har det gjorts en  UNDERSÖKNING (helt onödig sådan förresten, att lägga statliga forskningspengar på en sådan självklarhet!)...att man blir lika fumlig i tankeverksamheten på att sova dåligt och att vara alkoholpåverkad, jojo, så vi var väl på ungefär samma nivå (fast det är ju gratis med sömnbrist). . . . . . . .

• Sa själv.. "-Har lite svårt för dom där basala frågorna" . ..men hon ställde inte dom frågorna(!?), det var snarare jag som självmant drog upp frågorna, (typ: vad gör du/ bor du/ mår du?) jag min idiot. Nä, ? hon höll sig faktiskt i nuet. Vad heter du? Och vad har du gjort idag? -Jag heter Max och har varit på Auktionshuset Metropols visning och kollat på ett skrivschatull från 1800-talet. Vad hette det? -Ett skrivschatull.. skriv-s-c-h-a-tull textade jag "scha! ", (volymen hade nu blivit lite högre, som jag misstänker att DJ:n med mig i siktet skulle med bassfrekvensen lösa upp min stelnade kroppsställning?, hon(DJ:n) tittade på mig i alla fall, när hon kaxigt höjde volymen.)

...Meh..

Men jag ledde alltså själv in våran konversation på de ämnen jag absolut inte ville prata om.. . ord som smärta,, att vi har alla våran beskärda del... men ibland säkerligen subjektivt upplevas ännu värre beroende på... det å det, å "livs-upplevelsvinkel", å då kan smärtan nog vara värre för vissa än för andra, smärttrösklar och,, jaja.. . och så där höll jag på!? På den egentligen milda frågan: Var det länge sedan du gick ut? (...eftersom jag tedde mig så ansträngt/smärtsamt.) ..Kunde ju bara ljugit eller sagt; ja-nä det var väl ett tag sedan... och börjat prata cidersorter i baren.. . Men då drar jag igång en fruktansvärd redovisning... Länge sedan jag gick ut???? Alltså, om jag skulle träffa någon vän här så.. Om man inte har setts på en månad kan man ju säga att.. Varför? -Jag har målat en tavla.. om man varit borta ett år så; ah du förstår, har hållit på och spelat in en CD, det tog lite tid och snickra på den.. du vet... Och om>> 5år, då måste man minst säga att>> JAG HAR SKRIVIT EN BOK... -Mhm,. . en djup boK. OK, tungt, suttit och filosoferat ja...oK okej. Men om man då som i mitt fall varit borta från "vän-världen" i över 10 år, då börjar det bli lite knivigt vad man skall säga vad man har pysslat med! >> -Så, DU, Max Har Inte Gått Ut PÅ 10 ÅR!!??  (Det är då man blir en marmorstod med vickande fot,. ) -JO,JAG har eeeeeeeeeeeeeeh grundat en religioN, andlig transformation och tänkte presentera den vägen till klarhet i ett allkonstverk, en film/Bok/Symfoni/filosofi, ett livskonstverk... (En PSYKOS, men det behöver man inte säga). Skrivschatullet jag var och tittade på idag gjorde jag i egenskap av 'rekvisitör' jag har väldigt många arbetsroller som tar tid, minst 33 parallella jobb i lilla mig, det blir väldigt tUngt, såeeeh därför har jag inte varit ute på över 10 år >> i min bästa festungdomsålder << .

Och hade jag sagt att jag inte tjänat en krona på mitt uppoffrande räddavärldenprojekt så skulle väll Annett, eller var det Britt-Inger,,som hon hette, (minns inte)...fallit baklänges ty hon pluggade ekonomi och finans!... .. .  Konstigt att jag skulle dra till mig en sådan pengar/moderat-tjej?!?!... Näh ,fördom hon behöver väl inte varit moderat för det,. Helt klädd i tajt svart från tå till topp, å på det explosiv-blont hår. 
Hår, vi kunde väl pratat hår bara.. . Varför gav jag henne inte en komplimang? -Hur har du lyckats att få en sådan inneboende lyskraft i ditt hår Annett , det är ju inte klokt vad du skiner!!! Du ser radioaktiv ut haha,, O.s.v. ...Du, vet du om, om dom har slutat sälja Hennas neutrala inpackning, den färglösa? Håret blir så ovanligt tjockt av henna va? Men man vill ju inte (längre) (kanske) ha den där typiskt röda nyansen... Klart dom har ju en kastanjebrun variant... -Jasså, du tycker det är lite hippi-varning på den jo ja... A, Å så kunde vi larvat på, och gått vidare till att snacka kosttillskott B-vitaminer.. Kisel, kalk -..Kalk! Bra att bo på Gotland då?! Tycker att ö-borna  har rätt så tjocka täta kaluffser! Har du varit på Gotland?... JOa, det hade rentutav blivit riktigt "trevligt". . .

Varför vill jag inte ha trevligt längre???? Varför har min  nya livshållning ettiketterat "trevliga" saker med varningstrianel?!

Har mitt kall att upplysa pop-folket till ett högre medvetande lett till att jag bara måste trycka ned dem i för tidigt åldrande och självförakt (p.g.a. att dom kastar bort sina liv på ett dansgolv). ? .

. ..Eller man kan ju samanfatta det med att -Proportioner- & tiden "lider" & händerna i ansiktet..!
Det är det här med proportioner/ (prioriteringar) . ..Man kan lixom inte komma tillbaks till barhänget efter 10år och säga.. -Jag har spelat in en singel! En pop-dänga.  MEN DET är det man KaN, och det är det alla vill att man skall ha gjort, ingen tycker det är roligt att man kokat ihop ett eget recept på hur man helt och hållet blir av med pop-suget inkl. livsglädjen på ett smärtfullt sätt för att bli en ödmjuk "Maxist" tillslut. . . /Nej, dom här senaste två meningarna sa jag inte, men det behövdes inte...

Slutade ändå med att hon såg rätt så sorgset på mig... Han var nog lite föÖör speciell...  Det var hemsk, att han kunde mörkna så där.. framför ögonen på mig.. såg det ut som hon tänkte.. . Men hon tog i hand både när hon pressenterade sig OCH sträckte fram handen igen då jag sa att jag nog var tvungen att gå... Så något fel måste jag gjort rätt ändå??? Eller finansmänniskor kanske är lite formella sådär.. nämen! hon var bra, artig, en fin tjej... Hennes hand förresten, var matchande varm.. och min kall av utebliven middag. Jag gick som jag brukade till toaletterna efter underliga konversationer, måste se mig i spegeln om jag verkligen håller samman, känner ju sig helt.... omstökad, näsan skulle lika görna kunna sitta där örat är och munnen mitt uppe på huvudet o.s.v.  Men vad ser jag ? Ingenting ? ingen av dom där flyttbara barack-bajorna hade spegel, hatar dessa formgjutna festival-plastboxar , ingen spegel??? Vad i..he´... Jag lämnade Trädgården omedelbart! Långpromenad till Centralen å hem.

Felet i den konversationen var att jag applicerade en |förutbestämd| konversation på fel person,, den borde hållits med någon svunnen vän, som jag var helt inställd på skulle dyka upp där! Säkert. Det var mycket underligt, ingen! Kanske har dom där 10 åren av uteliv "gett/givit resultat" så att säga, dom sitter hemma nu med egna familjer och o.s.v. så det är inte lika "givande" att vara ute.. .
Och hon.. . `Annett-Britt´...
Lika bra att jag gick.. . Enligt författaren Sanna Ehdin, i hennes nya bok som behandlar sexmissbrukare,, så hänger pengar, makt och sex ihop..>> /inget snack om det! enligt henne Ehdin/...<<  mja, så Annetten var väl en sexmissbrukare! >Hohahåååh,. Hon pluggade ekonomi/finnans... (som ja tidigare skrev) . . . ,. ..

Vad sa ?

Aja-nä-men vänner borde ju i alla fall ställa just den "Den frågan skulle jag själv ställt - frågan".
Det bådade ändå gott för mig, som det i.o.f.s. gör för det stora flertalet när dom är unga. TYP: i tonåren är alla poeter og GENIER.. (& fotbollsproffs). ..Men jag hade ju ändå av "egen maskin" S.A.S. utan någon "curling" från konst/musikhögskolor, som medför förmåner... (med lixom inbyggda utställningsmöjligheter/stipendier i.o.m. att man gått dessa)... hade jag komponerat musik och deltagit/musicerat på scen PÅ Sveriges främsta scener för den typen av tillställningar (Moderna dansteatern, Dansens hus, Kulturhuset m.fl. scener). Alltid i säsongs-programmen på de olika ställenas produktioner hade samtliga föreställningars tonsättare genomgått Kungliga musikhögskolan/ liknande.
. ..u,. .  .
-Vad hände nu då?.. . Jag vet inte!...  pratar jag om det här?!.  Det är som ett sorts bakgrundsbrus.. .
Att jag inte fick dom där stipendiumen jag sökte?! (-Har det med det här inlägget att göra. –Jo, det har det väl i allra högsta grad! Tycker faktiskt att jag kunde fått någonting, hade ju helt klart visat prov på att jag jobbade på,...Och så fortsatt det med den Moderatstyrda Försäkringskassetortyren, där man blev nollad igen . Och nu, anmälde intresse för en hyreslägenhet, blev jag kallad på visning? -Nehejdå! inte tro det. Din kötid är för kort och din inkomst för låg.) Att "det livet" tagit en konstig vändning, fast att jag ändå fortsatt rakt fram ?, ,,;i rätt fel riktning.. . -JA, det är ju det som är felet Max, att du inte ändrar på dig, anpassar dig!  –Njma, tycker ni ja....
Att försöka || behålla sig ||,.. ! . är det olagligt?

Började med att jag försökte gå ut och roa mig i "Sommarnattens leende" men så slutar det med Hitler?!!.. .  eh,,. Ett smått Woody Allenskt händelseförlopp... ..

. Att vara en "drömmare", jag går med på att kalla mig för det; "drömmare" allt för tydlighetens skull, men jag offrar i och med det mitt förstånd lite grand i vissas ögon, men det offret är jag beredd att göra, för i mina ögon är det ju dem (vilka dom?)som  är offer så det blir +/– 0. Dom dem dom (eller jag?) det där ständiga hotet. Tänker på det här med medborgarlön, borde inte vara en ouppnåelig dröm, borde finnas så att man slipper bli ett vrak i jakten på ett "normal läge".. . Så att man fick vara ifred!!!!..och inte i ett ständigt behov av sin familj om nu inkomsten är något oJäMn. 
/Finns en viss självklarhet i det rådande familjelandskapet.. klimatet?. .  i alla fall att ägna sig åt konst/musik/andlig verksamhet på olika sätt så, det känns ju bra... "Drömmen" är intatuerad i min själ. Simple as that! (om det tar bättre på engelska)  I´m a believer! I have a dream!.!!.. .  ???? - --JAHA, så blev man ovän med hela "vuxenvärlden" igen.. . .Och mina vänner hur är det med er? Nej, dom är ena riktiga drömmare dom med!..? Fast kanske lika bra att jag inte träffade dem på `Trädgården´, så får vi minnas varandra som vi var, då som 20 åringar och någon sorts genieR.

•

Jag är helt jävla söndertrasad.

j̶̧̢̧̛̹̤̺͇̤̱̰̼͉̜͈̟̗̠̘͇̮͓̬̖̬͇̘̗͖̣̦̘̗̱̦̲̦̫͔̠̲̪̩͚̬̺̻͉̣͙̎͗̀̏̂̓̇̀̀̎̋̀̂̉̈́͆̔̏̌͆͑̾̆̌̑͑̓͂̍͌̿́̅̀̀̈̓̂͑̃̐̀̊̂͗̇̂̎͗̈́̒̉̎͑̒̅͊͒̎͂̄̍̆̈͒͌̍͐̑̑́̃͐̏͘̚̚̕͘͘͜͜͝͠͝͠͝ͅa̴̢̨̢̢̢̢̧̟͓̣̠͍̟̩̩͕͎̣̜͎̪̘̰͚̦̫̦̤̻̻̫̱̦͈͙̘̹̻̪̮̜̞͚͉̖̗̮̹͚̖̩̬̰̲̱͍͖̼̖͖̜̤͈̹̖͚̥͙͕̞̦̖̺̙̳̿̒̉̐̿̈́̉̋̀͒̏͌̄̇̅̾̓͗̾͌̒̈́͛̾̏͆̈́̓͂̎̔̌͊̀̂̈̆̇̈̒̈̚͘̕̕͜͜͠ͅͅͅg̸̨̨̡̡̢̢̛̛̛̛̬͉̣̺͇̝̰͎͎͔͕̜͉͙̙̹̺̣͖͙̪̗̪̙̯̣̥̰͖̥͔̙̣̩̭̤͒͌̀͆̓̆̑́̅͆͗̇̓̆̇̀͛̓̍͌́̽͋̋̿̾͋̌̾̄͊͑̔͗̌̑̓͗̈́͊̿̂͐́̍̽͊͑̀̿̎̏̋͛̔͐̇͂̔̏̚͘͜͜͠͝͝ ̶̨̡̢̨̡̧̨̨̧̧̛͇͔͍̝̜̣̥̝̗̳͔͍̬͎̭̫͕̙̥̱̙̝̭͕̖̱͓̹͎̥̣̘͈̼̲͍͎̖̗̞͎̯̯͚̙͕͙͖̝̺̞̤̗̬̝͓͇̲̮̱̪̮̞͉̝̻̠̘̼͕̱̤̤̙̮̫̠̩̼̳͈̠͕̟̦̠͛̀͑͐̒̔̒̅̊́̊̓͊̏̍̍̂͂͑́̈́͗̃̍̇́͊̇̀̀̅͛̐̓͊̉̍̃́̉̂͗̋͌̈͂͗̃̿͛̽͑̉̎̌̏̓̔̃̏̅̾͛͒̀̊̃̓̀͗͋͐̈̕̚͘̚͘̚̚̕̕̚͜͝͠͝͝͠ͅͅä̵̧̢̡̡̨̢̧̢̡̯͔͓̰̦͍̯̰̩̺͕̪͚̮͓̦̼͍̰̘̬̹̝͕̜̼̼͓̙̺̰̤̗̰̲̱̱̻̪̙̦͎̹̮͇̗̱͍̭̹̼͇̀̀̃̒̈̾̏͊͋͗̅̇̏̈́͗̈́̊͐̃̂̾͋̒̈̀͐̒̆̎̄̔͑̍͑̎̾̈́̉̌̿͐̇̐͂̉͑̓̅́̍̍̏͛̐̍͋́͒̒͋̈̇̾̌̇̓̈̀̚͘͘̚̕̚̚͘̕̕̕͜͝͠͝͝ͅͅͅͅr̴̨̧̧̨̢̨̛͉̥͔̠̦̤̻̬̮̰̫̲̮͔̤̘̞͇̼̥͈̯͕͉̟͍͇̖̣̥̝̗̭͔̜͍̼̙̻͔̖̝̳͎͕͕͈̬̱̥͈̙̳͈͖̗͍̙͉̤̪͔̞̯̗̭͕̦̹̥̱̩͖͓͉̝̝̺̩͙̀͂̃̿̐̌͒̽̏̍̿͋̑́̀̄̿̄̓̏̃̓͌̏̀͑̅̍̇̑̾́͊͊̀̊̂̍̾̈́̿͛́̂̆̂̏͒̾͂͛̾̿̿̐̽̇̆̇̒̒̕̚͘̕̚̕͜͜͜͠͝͝͝͝͝ͅͅ ̷̨̨̨̨̢̢̢̢͔̦̜̗̲̤̺͙͍̫̘̯̯̣̜̟̩̜̗̞̭̮̣̟̣͈͚̣͕̳̯̝́̈́́̀̔́̀͌̂̂̐͂́̓̌̓̿̑͋̒̾̽̇̈́̈͑̽͆͑͐̌̓́̓̿́͛̂͐͛̃́͘̚͘̕͘͝͠͝͝͝ͅͅͅͅh̴̡̧̡̢̛̯̘̙͔͈̥̣̬̠̹͕̭̟̝͕̩͇̟̰̰͚͕̠̥̮͙̜͉̫̟͔͔̗͖̼͍̩̹̫͕̪̼͔͈͇̞̻̲̄̔̾͆̔̒͊̓̾͐͛̂̊̒͆̍̏̂͒̽̃̓͋̽̀͐̉͆̌̍̅͌̔̔̂͘̕͘̕e̷̢̨̡̢̨̦̰͚̹͓̞̺̜̘͉̣̫̜̩̻͈͓͉̰̦̻̳͉͕̼̳̲̞͕̗̮̣͑̑̈́̀̽̍̂͒̈̒̓͒̈̓̌̈́͆̈́̃͗͒̓̓̿̀͑̉̀̐͗͆̄͐̔͐̓̇̊̏͌͗͂͆͘̚͜͠͝͠ͅͅͅl̵̡̡̡̧̧̧̧̛͚̘͉̦͉̺̠̝̦͉̗̻̟̪͉̣̜̼̳͚̥͎̜̤̪̬̞̺̙̖̖̰̣̩̻̰̺̗͈̠͙̠͎̯̠̰̣͖̙̩̠̫̬̬͎̭͚̣͙̯͈͔̙̼̱͕̱̜̬̦̯͕̅̐̾̊́̈́͒̔͌͐͛̂͂̐̏̀̿̓͂̈́̾͒̐̒̑̒̂̈́̈͆̉͋̈̾̋͋̔̌̾͗̀̚͘̕͘͜͜͠͝͝͝ͅͅͅͅţ̷̢̢̧̧̧̢̢̡̛̛̞̖̰͓͙̝̭̮̫̰̤̲͔͈̮̮͎̺̳̦͙̜̝̳̞̲͉͈̼̬͙͍̙͓̱͈͇̫̮͚̤̺͎̣̮͔̦͚̹͔͔̭̣͉̲̮̱̳͓͇̦̼̠͉̯̘̯͍̥͖̼̣͎͎̰̣̱̥̮̦͙͓̠̳̜̘͎̑̓͗͋̔͊̐͑̂̑̿̋͑̒̇̾̍̈́͐̆́̄̓̅͗͛́͗͛͆̑̏͂̀̈̓̃̿̈́̀̉̊͌̓̃́͌̈̍̃͌̿̃̄͋̉̒̾̏̃͂̆͗͒̇̾̏͛̕̕͘̕͜͜͜͜͝͠͠͝͝͝ ̶̨̡̢̧̨̨̨̢̨̧̛̛̺̼͔̹̝̰̪̪̭̹͖̬̥̱̞̬̲̣̮̯̻͍̙͚̹͓̻͔͖̳͕͖̻̼͔͚̭̖̰̞͚̙͎̬̞̹̗̩̥̹͕̮̺̮͕̝̫̘͛͌̿̊̃̑̌̆̾̂̇͊͋̒͛͊̇͛̓̐͆̓̓̏̀̾͛̐́̆͑̃̅̈́̈̔͌̀̿͐̅͘̕͘̚͘͘͘͜͝j̶̧̨̢̨̭͓̭̜̲͚̯̳̜͕̹̥̟͔̼̝͉̤̠̬̭̫̲̯͚̮̺͉̘̜̥̲̤͓͇͉̫̬̣̳͂͛͐̔̅̓̍̅͒͑͗̓̊̓̂̈̔͌̾̄̀͌͊̽̋̎͂̓̀̃͂͗̏̐̓͌͌͐̈́̔̈́̋́̔͗̍͆̈́͒̉́͑̍̈͋͛̏̈̾̃͛̄̔̊̈̅̊̈͑̏͊̋͘͘͜͠͝͠͠͝͠͝͝͝ạ̴̧̧̡̨̛̛̛͚̟̖͕̠̠̟̟͉̻̞̟̼̹̣͕̥̱͎͚̭̩̱̳̖̭̯̣̻̥̠̼̦̝̦͚͚̫̣̼̠̳̹̙̪̻͚̝̺̈̈́̈́̋̑̂̊̋̓̓̽͆̐̔̽̽͋̿̽͑̐̔̿́͐́͛͂͗̌̒̆́͐̍̇̆̎͑̍̉̽̕̚͘͘̕͜͜͝͠͝͝v̸̧̡̡̧̡̛̠͎̯͙̬͓̰̲̭͖̱̠̺͎̰̲͈̜̱̪̱̝̱̟̥̼̙͍͖͈͎͚̜̠͎̝͇͚̱͕͔͓̲͚̈́̽̏̌̅̈́͆̎̈́̈́͛̾͌̏͋́̿̃̈́̎́̊̃̈́͊̐̈́̔́͋͌̊̃͐̎̅͌̆̔̈́̀̀̂̅̎͌̂̑̂̕͘͘͘͘͜͜͜͝͝͝͝͝͝ͅͅl̵̡̢̡̨̧̢̛̛͚̳̖̮̻͓̪̰̳͍̯̦̝̘̣͔͉̘̥̫̭̖̝͕̼͕͍̗̳̲̗͔̬̪̰͔̮̯̮͉͍͙͓̻̹̻̦̻̗̜̤̪̹͔̘͇̩͚̗̟̗̭̰͔͕̮̜̘̤̝̣̯̤̠̜͍͓͌̀̀͑̉͗͆͊̌̊̌͂̀̇͌̆̂̍̉̍̂̋̓̄͆́̇̇͑̀̈́̔̐̏̃̀̃͊̎̅̂̀͛̈́̀̆̅̈́̅̎́́̿̂̋̍͗̕̕͜͠͠ͅͅǎ̸̡̢̡̢̙͖͈̼͇̗͇̝̫͖͓͕̺̝̲̰͍̳̮̜̭͉̹̠̮͔̦͎̙̙̦̘͖̲͍̺͖̼̰͕̭͓̼̠̪̭̙̗͔̙͉̦̘̰̺̠͇̼͎͕̬̝̠̩͋̈́̀̅̄̽̅͑́͒͒́̈̀̅̈́̓̍͒̓̎͌̉̈́̃̽͒̀̃́̈́̿̋͗̐͑͌͐̿̂͂̅́̍̈́́̒͘̕̚͘͠͠ͅ ̴̨̡̢̢̛͖̱͚͉̘̭̝̹̱̖͓͔̮̹̝̮͔͚̭̞̲͚̤̳͚̠͚̲̘͈̻͎͔̩͖̲̻̱͖̤͓̦̜͚͍̭̱̙͙̻͖͎̟͈̳̣̻̭̗̰͉͚̬͕̘̏̈̈̃̈́̽͌̍̑̀͆̽̿͋̀̆̍͊͐́͌̔̽̈̈́̄̐̽̈͛̔̅̽͋̓̀̒̔̍́̄̒̒͐̎͆͂͆̂̓͊̏̎̉͆̃̿͌͆̇̀̑̄̑͘̕̚͘̚͘̚͜͠͠͝͝ͅs̷̢̡̨̨̡̛̼͖̮̺͙͈̫̠͍̲̖͓͙̜̫̳͓͈͉͇͖̹̜̪͙̪̺̘̳̥̜͙̪͈͕͓̩͙͎̯̃͌͑̏̎̏̿́́̊̑͊̂͆̿̔͂͌̓͆͌̓̅̔̃̊̊͗̊͆̈́̂͑̆̒̎̈́͐̿̕̕̚͘͜͜͜͝͠͠ͅö̴̢̨̧̡̡̡̳͇̹̩̰̰͖̪͔̭͚̙̻̮̩̯͓̙̙͕̪͓̯̲̭͖̹̬̭̞̬̭̪̭͂̓̂̏͗͗̍̆͌̀̈́̋͆͌̇́͋̈́͒̇̉̎̇̒̋̉͌̿̆͐̔̀́́͐͆͗̐̅̑̑̅͂̈́͌̓̂̑̋̇̉̋̋̀́͑̎̈͒̐̿̔̇͑̎͛̌̽͆͆͂̀̾͑͌̾͂̈̽͋͋͛̑̚̕̕̕̚̕̚̕͜͜͝͝͝͠͠͝͝͠ǹ̴̢̨̢̢̡̡̧̧͙͔̳̮̩̼̠̫̞̲̦̰̪̭̦͍̜͉̰̩̫̥̺͔͉̺̥̰̪̜̬̠̺̖̙͓͈̲̪̟͈̲͚̻̪̤̮̖̫͙̖͔̪̼̂̇͐̃̑͒͛̒̿̃̈́͒͊̂͛̈́̆̔̈́̑̏̍̾͂̈́̃̓̈́̄̈́͐̏͛̾̑͋͑͐̀̀̓̏̓͋͒̇̆̅͘͘̚͝͠͝͠ͅͅd̸̡̧̧̨̨̢̡̖̮̥̦̦̣̼̻̮͉̖̦̺̥̠͇̪̪̜̗̬͖͉͇̳̭̬̮̩͙̣̪̙͖͖̠̠̦̣͔̤̦͕͖̼̯̘̩̦̞̮̞̟̦̘̗̭̂́̐̎̀́͒̿̓̋͆̓̈́̍͛̐͑̍̑̄͊͌̅̈́̈́̇̌̍̀̽̒̏̄̃͊͗̋͛̑̆͘͘̕͝͝͝ͅë̴̢̡̧̨̢̢̛̛̛͍͔͈̟̪̭̙̫̻̣̻͎͔̖̰̯̪̺̦̙̫̰̰̲̘͖̺̠̫͎̺̬̺̼̲̬̤̣͓̱̮͓̺̲̟̬͉̘̟̥̪̭͚̹̻̙͚͖̤̱̮̻̩̗̞̩̩̞͍̩̽͑͂́̆̎̌̓̂̿͒̆̋̏̾̈̓̈́̓͗̽͒͆̆̋͂̉̇͊̈́̔̑̈́́̑̐̚̚̕̕͜͜͜͠͝͝͝͠r̵̢̡̢̧̧̡̡̢̢̧̨̦̙̗̬͎̘͉͍̳̪̘̰͍͖̟͔͚͈̺̪̪̳̱̘̼̙̻̞̜̻͍̝͖̻͖͖̰̯̞̹̼̺̮̖͓̙͔̹̱͍̟̻̣̠̤͓̼̺̬͎̗̞̤͙̖͔͓̻̫͎̯̪͓͕͉̞̤͋͒́̓͑̂̀͐̑̃̅̑̓̐̽̀̑̔̍̾͗̈́̑̇̐̽̌͋̿̍̄̈́͒̒͆͆͊͋̄̎̅̅̿́̎̆̃̎̂̌̓̀̍̿͒̅̀͛͂̑̓̉͊́̕͘͘̕̚͜͝͝͝͝͝t̸̨̨̨̧̧̡̡̡̨̨̧̘̳̪̞̭̣̻̞̱̻̫͈͕̙̳̞̭̦̪͖̞̯̝̲̝͙͖͕̗͙͎͚̺̤̪̭͇̖̦̱̖̣̙̙̲͚̟͚̳̟̙̯̞̖̲̱̺̫͍̞̩̜̪̬̭͉̞̼̹̩̯̪͖͉́͂̊̽̉̒̇̿̊̊̋̆͑̽̎̃̇̎̿̂̊̈́̋̔͛̔̓̀̂̽͂̃̌̄̃̿̇͒͌͗͂̆̓͐̈́̃̌̏́̓̄̈́̆́̔́̚͘͘͜͜͜͠͝͝͠ͅͅͅr̴̨̨̢̛̙͔͈͓̲̝͈̮̮̮͕̲̞̰̭̱͙̳͚̼͓̹̖͇̯̮̜͖͚͖̠͖̘̜̯̺͓̯͈̪̠̭̤̣͉̤͙̹͔̖̗͙̻͓̭͖̘̟̖̳̝͓͎̜̥͛̂́͛̀͐̾̽̋̅̉̽̇̉͗̄́̔͐̎̀͗͂̋̐̉͛́͂̄̄̂̓̀͑̋́̿̿̔̒͒̃̉̐̾͆͌̉̽̈́̀̐͋̿͐̐͂̑̾̔̽̏̕̕̚͘̕͜͜͜͝͝ͅͅͅa̴̧̨̨̨̨̢̛̛̫̦̰͕̺̞̳̼̩̹̲͍̺̖͔͖̻̣̗͕̹̗̯̲̹͍̟͚̯͍̞̦͎͓̫͍̖̎̏͗̈͊̂̑̈́͒́͑̈́̊͆͆͗̅̄̂̾̆͂͋̅͒̂̎͆͗͊̑̈̒́̾̽̇̾̆̆̈̾̉̑̓́́̉̈̓̒̆͂̔̈̿̍́̍̄͊̄̋̍̓̌̕̚͘̕͝͠͝͝͝͠͠s̷̢̧̡̡̡͎͈̳̖͖̹͖͙̺̹̳̞̝̮͖̘̻̟̩͎̯͖͍̦̯̫̦̤͉̜͍̳̳̝͓̟͉̠͕̳̟̖̹̤̫̹̣̰̳͚̟̏͛̾̇̈̾͗̎̆̿̈̄͑̈̋̍̆̈̀͗̉̎̀̔̀̅̑̔̀̂̈́̅̈́̃͆̾̍̀͗̀̈̽̀̈́̊̎̋̎̂̂͆̽̂̉̌̌͊͌̉̎͑̽̕͘̕͘̚͝͝͠͠͝͝͝͝a̴̢̢̛̛̛̖̰̼̟̫̪͇̥͈͇̮̮͍̫͍͓͙̖̥̝̭̱̭͇̩͖̯̥̞̰͓͉͓̲̘̮̽̔̇͑̀̾̈́̌̂̆͌͒͐̍͆̎̍̂̓̍̂̿̍̉̀̅̀̽̄̔̒̀̑̏̔͂͗̃͐̅̀̾͛̇͌̏̿͛̊͗͛͋̽̊̓̕̕͘͘̚͜͜͝͠͝ͅd̶̨̡̧̨̢̛̛̙̘̟̩̭̖̣̭̲̪̞̹͔͉̩̖͓̝̰̥̟͍̹̝̞͔̜̯̗͕̦̻͕͔̞̳̩̝͍̫̦̞̜̼̲͎̝̜͑̾̄̆͋̂̆͑̀̀̃̈́̐̇̈́́͆̽̔̑͐͆̈̎́͋̽̐͋͆̔̓̇̊̾͂͛͗̎̀̈́̊͒̎̏̉̎͆̓̾̄̔̏̎̑̅̾̔̊̿̍̆̃̈͋̐̿̂̋́͑͐͛̾͘͘̕͘͘̚͘̚͘̚̚͜͜͝͝͝͝͠ͅͅͅ.̷̢̢̪̹͈̰̖̯͈̖̼̯̱͙͉̼̞͉̝̰̩̫̳͙̬̣̦̰͖̼̣̲̞̖̻͚͙̮͚̪̻̜̭̳̰̯̼̏̓́͂͋̽̇̉̾̀̀̈̽̑̇̿͂͒̽͒͊̊̾̃͗̈́̾̒̓̄͒͊͂̈́̆́̈͛̈̽͗̈́̈́͒͛̓̚͠͝͠ͅ

J̶̸̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̛̛͚̗̣̲̮͇̹͔̲̠̋̔̾̊̈̓̋͝ą̶̸̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶͎͉̳̼̟̟̩̫̮̃͛̄̃̋̄̽̈̕̕g̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶͙͔̜̪͈̪̳̜̈́͂̽͋̈́̐̊͘͠͠ͅͅ ̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̢̪͈͉̼̲̬̬̋̓͆̈̈́̾̒̄͆̚͜ͅǟ̶̵̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̢̜͔͙͈̳̞̗̼́͗͗̅̾̂͊͘͝ͅr̶̴̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̡͇̮͓̮̣̥̥̺̺͛̃̒́́̾̍̄̒̎ ̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̺̝̭͙̖̺͔̊̂͐͐͆̌͐̚͜͜͝͝ͅh̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̡͔̺͇̫̜̤̼̥̫̿̇̏̈́̃̈́̓̉̋̊j̶̧̢̧̛̹̤̺͇̤̱̰̼͉̜͈̟̗̠̘͇̮͓̬̖̬͇̘̗͖̣̦̘̗̱̦̲̦̫͔̠̲̪̩͚̬̺̻͉̣͙̎͗̀̏̂̓̇̀̀̎̋̀̂̉̈́͆̔̏̌͆͑̾̆̌̑͑̓͂̍͌̿́̅̀̀̈̓̂͑̃̐̀̊̂͗̇̂̎͗̈́̒̉̎͑̒̅͊͒̎͂̄̍̆̈͒͌̍͐̑̑́̃͐̏͘̚̚̕͘͘͜͜͝͠͝͠͝ͅa̴̢̨̢̢̢̢̧̟͓̣̠͍̟̩̩͕͎̣̜͎̪̘̰͚̦̫̦̤̻̻̫̱̦͈͙̘̹̻̪̮̜̞͚͉̖̗̮̹͚̖̩̬̰̲̱͍͖̼̖͖̜̤͈̹̖͚̥͙͕̞̦̖̺̙̳̿̒̉̐̿̈́̉̋̀͒̏͌̄̇̅̾̓͗̾͌̒̈́͛̾̏͆̈́̓͂̎̔̌͊̀̂̈̆̇̈̒̈̚͘̕̕͜͜͠ͅͅͅg̸̨̨̡̡̢̢̛̛̛̛̬͉̣̺͇̝̰͎͎͔͕̜͉͙̙̹̺̣͖͙̪̗̪̙̯̣̥̰͖̥͔̙̣̩̭̤͒͌̀͆̓̆̑́̅͆͗̇̓̆̇̀͛̓̍͌́̽͋̋̿̾͋̌̾̄͊͑̔͗̌̑̓͗̈́͊̿̂͐́̍̽͊͑̀̿̎̏̋͛̔͐̇͂̔̏̚͘͜͜͠͝͝ ̶̨̡̢̨̡̧̨̨̧̧̛͇͔͍̝̜̣̥̝̗̳͔͍̬͎̭̫͕̙̥̱̙̝̭͕̖̱͓̹͎̥̣̘͈̼̲͍͎̖̗̞͎̯̯͚̙͕͙͖̝̺̞̤̗̬̝͓͇̲̮̱̪̮̞͉̝̻̠̘̼͕̱̤̤̙̮̫̠̩̼̳͈̠͕̟̦̠͛̀͑͐̒̔̒̅̊́̊̓͊̏̍̍̂͂͑́̈́͗̃̍̇́͊̇̀̀̅͛̐̓͊̉̍̃́̉̂͗̋͌̈͂͗̃̿͛̽͑̉̎̌̏̓̔̃̏̅̾͛͒̀̊̃̓̀͗͋͐̈̕̚͘̚͘̚̚̕̕̚͜͝͠͝͝͠ͅͅä̵̧̢̡̡̨̢̧̢̡̯͔͓̰̦͍̯̰̩̺͕̪͚̮͓̦̼͍̰̘̬̹̝͕̜̼̼͓̙̺̰̤̗̰̲̱̱̻̪̙̦͎̹̮͇̗̱͍̭̹̼͇̀̀̃̒̈̾̏͊͋͗̅̇̏̈́͗̈́̊͐̃̂̾͋̒̈̀͐̒̆̎̄̔͑̍͑̎̾̈́̉̌̿͐̇̐͂̉͑̓̅́̍̍̏͛̐̍͋́͒̒͋̈̇̾̌̇̓̈̀̚͘͘̚̕̚̚͘̕̕̕͜͝͠͝͝ͅͅͅͅr̴̨̧̧̨̢̨̛͉̥͔̠̦̤̻̬̮̰̫̲̮͔̤̘̞͇̼̥͈̯͕͉̟͍͇̖̣̥̝̗̭͔̜͍̼̙̻͔̖̝̳͎͕͕͈̬̱̥͈̙̳͈͖̗͍̙͉̤̪͔̞̯̗̭͕̦̹̥̱̩͖͓͉̝̝̺̩͙̀͂̃̿̐̌͒̽̏̍̿͋̑́̀̄̿̄̓̏̃̓͌̏̀͑̅̍̇̑̾́͊͊̀̊̂̍̾̈́̿͛́̂̆̂̏͒̾͂͛̾̿̿̐̽̇̆̇̒̒̕̚͘̕̚̕͜͜͜͠͝͝͝͝͝ͅͅ ̷̨̨̨̨̢̢̢̢͔̦̜̗̲̤̺͙͍̫̘̯̯̣̜̟̩̜̗̞̭̮̣̟̣͈͚̣͕̳̯̝́̈́́̀̔́̀͌̂̂̐͂́̓̌̓̿̑͋̒̾̽̇̈́̈͑̽͆͑͐̌̓́̓̿́͛̂͐͛̃́͘̚͘̕͘͝͠͝͝͝ͅͅͅͅh̴̡̧̡̢̛̯̘̙͔͈̥̣̬̠̹͕̭̟̝͕̩͇̟̰̰͚͕̠̥̮͙̜͉̫̟͔͔̗͖̼͍̩̹̫͕̪̼͔͈͇̞̻̲̄̔̾͆̔̒͊̓̾͐͛̂̊̒͆̍̏̂͒̽̃̓͋̽̀͐̉͆̌̍̅͌̔̔̂͘̕͘̕e̷̢̨̡̢̨̦̰͚̹͓̞̺̜̘͉̣̫̜̩̻͈͓͉̰̦̻̳͉͕̼̳̲̞͕̗̮̣͑̑̈́̀̽̍̂͒̈̒̓͒̈̓̌̈́͆̈́̃͗͒̓̓̿̀͑̉̀̐͗͆̄͐̔͐̓̇̊̏͌͗͂͆͘̚͜͠͝͠ͅͅͅl̵̡̡̡̧̧̧̧̛͚̘͉̦͉̺̠̝̦͉̗̻̟̪͉̣̜̼̳͚̥͎̜̤̪̬̞̺̙̖̖̰̣̩̻̰̺̗͈̠͙̠͎̯̠̰̣͖̙̩̠̫̬̬͎̭͚̣͙̯͈͔̙̼̱͕̱̜̬̦̯͕̅̐̾̊́̈́͒̔͌͐͛̂͂̐̏̀̿̓͂̈́̾͒̐̒̑̒̂̈́̈͆̉͋̈̾̋͋̔̌̾͗̀̚͘̕͘͜͜͠͝͝͝ͅͅͅͅţ̷̢̢̧̧̧̢̢̡̛̛̞̖̰͓͙̝̭̮̫̰̤̲͔͈̮̮͎̺̳̦͙̜̝̳̞̲͉͈̼̬͙͍̙͓̱͈͇̫̮͚̤̺͎̣̮͔̦͚̹͔͔̭̣͉̲̮̱̳͓͇̦̼̠͉̯̘̯͍̥͖̼̣͎͎̰̣̱̥̮̦͙͓̠̳̜̘͎̑̓͗͋̔͊̐͑̂̑̿̋͑̒̇̾̍̈́͐̆́̄̓̅͗͛́͗͛͆̑̏͂̀̈̓̃̿̈́̀̉̊͌̓̃́͌̈̍̃͌̿̃̄͋̉̒̾̏̃͂̆͗͒̇̾̏͛̕̕͘̕͜͜͜͜͝͠͠͝͝͝ ̶̨̡̢̧̨̨̨̢̨̧̛̛̺̼͔̹̝̰̪̪̭̹͖̬̥̱̞̬̲̣̮̯̻͍̙͚̹͓̻͔͖̳͕͖̻̼͔͚̭̖̰̞͚̙͎̬̞̹̗̩̥̹͕̮̺̮͕̝̫̘͛͌̿̊̃̑̌̆̾̂̇͊͋̒͛͊̇͛̓̐͆̓̓̏̀̾͛̐́̆͑̃̅̈́̈̔͌̀̿͐̅͘̕͘̚͘͘͘͜͝j̶̧̨̢̨̭͓̭̜̲͚̯̳̜͕̹̥̟͔̼̝͉̤̠̬̭̫̲̯͚̮̺͉̘̜̥̲̤͓͇͉̫̬̣̳͂͛͐̔̅̓̍̅͒͑͗̓̊̓̂̈̔͌̾̄̀͌͊̽̋̎͂̓̀̃͂͗̏̐̓͌͌͐̈́̔̈́̋́̔͗̍͆̈́͒̉́͑̍̈͋͛̏̈̾̃͛̄̔̊̈̅̊̈͑̏͊̋͘͘͜͠͝͠͠͝͠͝͝͝ạ̴̧̧̡̨̛̛̛͚̟̖͕̠̠̟̟͉̻̞̟̼̹̣͕̥̱͎͚̭̩̱̳̖̭̯̣̻̥̠̼̦̝̦͚͚̫̣̼̠̳̹̙̪̻͚̝̺̈̈́̈́̋̑̂̊̋̓̓̽͆̐̔̽̽͋̿̽͑̐̔̿́͐́͛͂͗̌̒̆́͐̍̇̆̎͑̍̉̽̕̚͘͘̕͜͜͝͠͝͝ą̶̸̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶͎͉̳̼̟̟̩̫̮̃͛̄̃̋̄̽̈̕̕g̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶͙͔̜̪͈̪̳̜̈́͂̽͋̈́̐̊͘͠͠ͅͅr ̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̢̪͈͉̼̲̬̬̋̓͆̈̈́̾̒̄͆̚͜ͅv̸̧̡̡̧̡̛̠͎̯͙̬͓̰̲̭͖̱̠̺͎̰̲͈̜̱̪̱̝̱̟̥̼̙͍͖͈͎͚̜̠͎̝͇͚̱͕͔͓̲͚̈́̽̏̌̅̈́͆̎̈́̈́͛̾͌̏͋́̿̃̈́̎́̊̃̈́͊̐̈́̔́͋͌̊̃͐̎̅͌̆̔̈́̀̀̂̅̎͌̂̑̂̕͘͘͘͘͜͜͜͝͝͝͝͝͝ͅͅl̵̡̢̡̨̧̢̛̛͚̳̖̮̻͓̪̰̳͍̯̦̝̘̣͔͉̘̥̫̭̖̝͕̼͕͍̗̳̲̗͔̬̪̰͔̮̯̮͉͍͙͓̻̹̻̦̻̗̜̤̪̹͔̘͇̩͚̗̟̗̭̰͔͕̮̜̘̤̝̣̯̤̠̜͍͓͌̀̀͑̉͗͆͊̌̊̌͂̀̇͌̆̂̍̉̍̂̋̓̄͆́̇̇͑̀̈́̔̐̏̃̀̃͊̎̅̂̀͛̈́̀̆̅̈́̅̎́́̿̂̋̍͗̕̕͜͠͠ͅͅǎ̸̡̢̡̢̙͖͈̼͇̗͇̝̫͖͓͕̺̝̲̰͍̳̮̜̭͉̹̠̮͔̦͎̙̙̦̘͖̲͍̺͖̼̰͕̭͓̼̠̪̭̙̗͔̙͉̦̘̰̺̠͇̼͎͕̬̝̠̩͋̈́̀̅̄̽̅͑́͒͒́̈̀̅̈́̓̍͒̓̎͌̉̈́̃̽͒̀̃́̈́̿̋͗̐͑͌͐̿̂͂̅́̍̈́́̒͘̕̚͘͠͠ͅ ̴̨̡̢̢̛͖̱͚͉̘̭̝̹̱̖͓͔̮̹̝̮͔͚̭̞̲͚̤̳͚̠͚̲̘͈̻͎͔̩͖̲̻̱͖̤͓̦̜͚͍̭̱̙͙̻͖͎̟͈̳̣̻̭̗̰͉͚̬͕̘̏̈̈̃̈́̽͌̍̑̀͆̽̿͋̀̆̍͊͐́͌̔̽̈̈́̄̐̽̈͛̔̅̽͋̓̀̒̔̍́̄̒̒͐̎͆͂͆̂̓͊̏̎̉͆̃̿͌͆̇̀̑̄̑͘̕̚͘̚͘̚͜͠͠͝͝ͅs̷̢̡̨̨̡̛̼͖̮̺͙͈̫̠͍̲̖͓͙̜̫̳͓͈͉͇͖̹̜̪͙̪̺̘̳̥̜͙̪͈͕͓̩͙͎̯̃͌͑̏̎̏̿́́̊̑͊̂͆̿̔͂͌̓͆͌̓̅̔̃̊̊͗̊͆̈́̂͑̆̒̎̈́͐̿̕̕̚͘͜͜͜͝͠͠ͅö̴̢̨̧̡̡̡̳͇̹̩̰̰͖̪͔̭͚̙̻̮̩̯͓̙̙͕̪͓̯̲̭͖̹̬̭̞̬̭̪̭͂̓̂̏͗͗̍̆͌̀̈́̋͆͌̇́͋̈́͒̇̉̎̇̒̋̉͌̿̆͐̔̀́́͐͆͗̐̅̑̑̅͂̈́͌̓̂̑̋̇̉̋̋̀́͑̎̈͒̐̿̔̇͑̎͛̌̽͆͆͂̀̾͑͌̾͂̈̽͋͋͛̑̚̕̕̕̚̕̚̕͜͜͝͝͝͠͠͝͝͠ǹ̴̢̨̢̢̡̡̧̧͙͔̳̮̩̼̠̫̞̲̦̰̪̭̦͍̜͉̰̩̫̥̺͔͉̺̥̰̪̜̬̠̺̖̙͓͈̲̪̟͈̲͚̻̪̤̮̖̫͙̖͔̪̼̂̇͐̃̑͒͛̒̿̃̈́͒͊̂͛̈́̆̔̈́̑̏̍̾͂̈́̃̓̈́̄̈́͐̏͛̾̑͋͑͐̀̀̓̏̓͋͒̇̆̅͘͘̚͝͠͝͠ͅͅd̸̡̧̧̨̨̢̡̖̮̥̦̦̣̼̻̮͉̖̦̺̥̠͇̪̪̜̗̬͖͉͇̳̭̬̮̩͙̣̪̙͖͖̠̠̦̣͔̤̦͕͖̼̯̘̩̦̞̮̞̟̦̘̗̭̂́̐̎̀́͒̿̓̋͆̓̈́̍͛̐͑̍̑̄͊͌̅̈́̈́̇̌̍̀̽̒̏̄̃͊͗̋͛̑̆͘͘̕͝͝͝ͅë̴̢̡̧̨̢̢̛̛̛͍͔͈̟̪̭̙̫̻̣̻͎͔̖̰̯̪̺̦̙̫̰̰̲̘͖̺̠̫͎̺̬̺̼̲̬̤̣͓̱̮͓̺̲̟̬͉̘̟̥̪̭͚̹̻̙͚͖̤̱̮̻̩̗̞̩̩̞͍̩̽͑͂́̆̎̌̓̂̿͒̆̋̏̾̈̓̈́̓͗̽͒͆̆̋͂̉̇͊̈́̔̑̈́́̑̐̚̚̕̕͜͜͜͠͝͝͝͠r̵̢̡̢̧̧̡̡̢̢̧̨̦̙̗̬͎̘͉͍̳̪̘̰͍͖̟͔͚͈̺̪̪̳̱̘̼̙̻̞̜̻͍̝͖̻͖͖̰̯̞̹̼̺̮̖͓̙͔̹̱͍̟̻̣̠̤͓̼̺̬͎̗̞̤͙̖͔͓̻̫͎̯̪͓͕͉̞̤͋͒́̓͑̂̀͐̑̃̅̑̓̐̽̀̑̔̍̾͗̈́̑̇̐̽̌͋̿̍̄̈́͒̒͆͆͊͋̄̎̅̅̿́̎̆̃̎̂̌̓̀̍̿͒̅̀͛͂̑̓̉͊́̕͘͘̕̚͜͝͝͝͝͝t̸̨̨̨̧̧̡̡̡̨̨̧̘̳̪̞̭̣̻̞̱̻̫͈͕̙̳̞̭̦̪͖̞̯̝̲̝͙͖͕̗͙͎͚̺̤̪̭͇̖̦̱̖̣̙̙̲͚̟͚̳̟̙̯̞̖̲̱̺̫͍̞̩̜̪̬̭͉̞̼̹̩̯̪͖͉́͂̊̽̉̒̇̿̊̊̋̆͑̽̎̃̇̎̿̂̊̈́̋̔͛̔̓̀̂̽͂̃̌̄̃̿̇͒͌͗͂̆̓͐̈́̃̌̏́̓̄̈́̆́̔́̚͘͘͜͜͜͠͝͝͠ͅͅͅr̴̨̨̢̛̙͔͈͓̲̝͈̮̮̮͕̲̞̰̭̱͙̳͚̼͓̹̖͇̯̮̜͖͚͖̠͖̘̜̯̺͓̯͈̪̠̭̤̣͉̤͙̹͔̖̗͙̻͓̭͖̘̟̖̳̝͓͎̜̥͛̂́͛̀͐̾̽̋̅̉̽̇̉͗̄́̔͐̎̀͗͂̋̐̉͛́͂̄̄̂̓̀͑̋́̿̿̔̒͒̃̉̐̾͆͌̉̽̈́̀̐͋̿͐̐͂̑̾̔̽̏̕̕̚͘̕͜͜͜͝͝ͅͅͅa̴̧̨̨̨̨̢̛̛̫̦̰͕̺̞̳̼̩̹̲͍̺̖͔͖̻̣̗͕̹̗̯̲̹͍̟͚̯͍̞̦͎͓̫͍̖̎̏͗̈͊̂̑̈́͒́͑̈́̊͆͆͗̅̄̂̾̆͂͋̅͒̂̎͆͗͊̑̈̒́̾̽̇̾̆̆̈̾̉̑̓́́̉̈̓̒̆͂̔̈̿̍́̍̄͊̄̋̍̓̌̕̚͘̕͝͠͝͝͝͠͠s̷̢̧̡̡̡͎͈̳̖͖̹͖͙̺̹̳̞̝̮͖̘̻̟̩͎̯͖͍̦̯̫̦̤͉̜͍̳̳̝͓̟͉̠͕̳̟̖̹̤̫̹̣̰̳͚̟̏͛̾̇̈̾͗̎̆̿̈̄͑̈̋̍̆̈̀͗̉̎̀̔̀̅̑̔̀̂̈́̅̈́̃͆̾̍̀͗̀̈̽̀̈́̊̎̋̎̂̂͆̽̂̉̌̌͊͌̉̎͑̽̕͘̕͘̚͝͝͠͠͝͝͝͝a̴̢̢̛̛̛̖̰̼̟̫̪͇̥͈͇̮̮͍̫͍͓͙̖̥̝̭̱̭͇̩͖̯̥̞̰͓͉͓̲̘̮̽̔̇͑̀̾̈́̌̂̆͌͒͐̍͆̎̍̂̓̍̂̿̍̉̀̅̀̽̄̔̒̀̑̏̔͂͗̃͐̅̀̾͛̇͌̏̿͛̊͗͛͋̽̊̓̕̕͘͘̚͜͜͝͠͝ͅd̶̨̡̧̨̢̛̛̙̘̟̩̭̖̣̭̲̪̞̹͔͉̩̖͓̝̰̥̟͍̹̝̞͔̜̯̗͕̦̻͕͔̞̳̩̝͍̫̦̞̜̼̲͎̝̜͑̾̄̆͋̂̆͑̀̀̃̈́̐̇̈́́͆̽̔̑͐͆̈̎́͋̽̐͋͆̔̓̇̊̾͂͛͗̎̀̈́̊͒̎̏̉̎͆̓̾̄̔̏̎̑̅̾̔̊̿̍̆̃̈͋̐̿̂̋́͑͐͛̾͘͘̕͘͘̚͘̚͘̚̚͜͜͝͝͝͝͠ͅͅͅ.̷̢̢̪̹͈̰̖̯͈̖̼̯̱͙͉̼̞͉̝̰̩̫̳͙̬̣̦̰͖̼̣̲̞̖̻͚͙̮͚̪̻̜̭̳̰̯̼̏̓́͂͋̽̇̉̾̀̀̈̽̑̇̿͂͒̽͒͊̊̾̃͗̈́̾̒̓̄͒͊͂̈́̆́̈͛̈̽͗̈́̈́͒͛̓̚͠͝͠ͅe̶̴̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̘͔̫͇͚̹̲̣͚̰͂́̇͐̐̈́̎̈͆̚l̶̵̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̛͍̻̘͖͙̰̱͚̝̅̇̏́́̔́̈̑ͅţ̶̷̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶͉̰̠̰̥̝͈̺̫͌̿̇͌͐̐͐́̚͝ ̶̵̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̛̮̯̮̪̹͉͖̮̥̹̐̈̋́̑̅̒͘͝j̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̢̨̬̙̝̳̬̳̲̆͑̅̈́͋̈́̉͗̋͜͠ą̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̫͙̳̜̝͕̺͈̫̈͑̊̀̉̓̄̎̏͂̂ṽ̶̸̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̧̗̞̻̮̟̠̟̪̑̈́̊̊̋́̒͋̚ͅl̶̷̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶͉̙͇͕͚͇̘͖̗̖̎͋͌͋̔̓̀̋̐̇ą̶̴̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̨̨̫̤͕͕̻̻̟͆̐̾͊̏̎̐̽͌͠ ̶̴̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̛̰̯̪̳̻̳̱̼̱̹̄͋̒͗̊̑̔̅͘s̶̸̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̨̧̰͉͖͚͔̰̲̋̉̎͛͐̃̑̾͊̕͜ö̶̸̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̡̫̩͖̼̘̫̜͇͉̍̈͆̍̆̓̐̊̚͝n̶̵̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̨̛͖̯̣͈̞̤̫͈̪͐̔̏͛̎̅̾̈͝d̶̴̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̡̛͕͕̱͙̝̪̖̭͎͐̎̑̈́́̏̇͘͘e̶̷̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̢̢̙͎̙̟͉͇̥̱͛̄̂̆̈́̈́͘͘̕͝r̶̷̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̛̲̪̟̜̘͙̳̲͇̈́̽̊͛̾͂́̕͜͠ţ̶̸̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̡͓͖̻̳̬̱̦̱͒̈́̏̒̄̊̅̀̐̏r̶̸̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̤̯̲͈̯̙͓͔̦̖̔̐̀̃́̂̇̍̕͠ȃ̶̴̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̡̢̧̪͖̞̝̺͍̖̄̅̀̍̋̄́̕͠ŝ̶̷̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̨͖͕̩̟̲̖̫̠̼̍͑͗̑̽̄͗̾͗â̶̷̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̢̠̰͖͎̣̻̟̓͊̈́͑̀̄̓͘͜͝ͅd̶̸̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶͔̲̖̩̟̝̠̫̞͚̀̆̄̾̀̚͘͠͠͝.̶̷̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̶̨̛̛̻̟͇̯̝̲͇̭̲̇̇̍͂͋̏͒̆

"Det tomma arket"

Det tomma arket ≈ En människa med depression. .Det här är mitt liv.

. .. Som en illustration av den apati/orkeslöshet/handlingsförlamning som inträder vid depression, mental ohälsa. Det är så hemskt när ALLT försvinner in i depressionens kropp. Det finns inget mörkare än ett vitt tomt papper som inte orkar fyllas med den, egentligen, lustfyllda handlingen i att formulera en idé,, med orden, de positiva orden.. .. . // men så försvinner  › meningen ‹  .. ... koncentrationen/motivationen till att med handen utföra - slutföra  idéerna... .. . För idéer finns det så det räcker och kommer att bli över, ju kortare produktiv tid i sitt jordeliv man tillåts p.g.a. bl.a. ond-moderaternas dom-terror. För nu då da, istället, fastnar jag i oproduktiva anti-tankar om varför människor inte kan få vara olika. Fastnar i tvångsartade grubblerier om varför det skall vara så svårt att applicera en fungerande ideologi på samhällssystemet, tycker det är så omänskligt konstruerat!

Hur skall vi pussla ihop dom här bitarna, hur kan dom kombineras?........ Och visst borde det på något vis gå att ordna med en sorts basinkomst för de psykiskt bräckliga... nedbrutna och utsatta av olika anledningar. En basinkomst för Dem som inte går med på någon "extern tävlan", för vad dessa människor har att satsa är>> ˙sitt förstånd˙ , det innersta i sina väsen! (Och det är en för futtig vinst i relation till insatsen dessa externa tävlingar har att erbjuda s.a.s.) • Vi tar det här livet (det inre livet) på sådant allvar att,, vi behöver få "dagdrömma" för att klara av verkligheten. "Dagdrömma" d.v.s. den "interna strid" med sig själv som inte tillåts att nonchaleras.  Dem - Vi - Jag .  
-Är det förbjudet?

År 2007 (juni), då jag arrangerade fotot "Det tomma arket", var alltså för att beskriva att reaktionens gnista gentemot omvärlden och mig själv inte var tydlig nog, 10 månader senare tog jag kontakt med psykiatrin då den intensiva känslan av ensam väntan/ tomhet och ‘påtvingad‘ stagnation hade "spridit sig" ytterligare.. . 

Men hur blev det?.. . Fortfarande marinerad i utmattningsdepression kryper jag runt >>nu med (även) hes röst och säger:

-Bra jobbat moderater!!.. . Ni har då verkligen lagt två strån i hakkors för att göra en förbättring till det sämre. Bra ba!,.. .Lyckats sopa bort ens livsenergi, som mitt ~sensitiva sinnelag~ istället behöver hjälp med att behålla. Men Nej det är en bättre idé att förtrycka och försvaga.. Han skall inte ens få leva på samhällets botten med lägsta sjukersättning, neh, han skall inte ha någonting alls, DET är en bra idé!  Just deN gräns-psykotiska >elektroakustiska musik komponisten< skall ut och söka kröka-jobb med hundratusentals andra som vill jobba på lager och snacka ointressant skit över en fotbollsöl. -Jhaa bara ös över mig med eran skenheliga välvilja tills den Tystat mig TILL stumhet, helt och hållet, konstnärlig stumhet.. . . BRAVO ! Skitminister FelRIK uRinfält& Co tillämpar psykologisk krigsföring, att knäcka en "missanpassad" till lydnad, helst död. Som i mitt/mångas fall.. i en Kafka-knäckande process mot den slaktargrymma nära nog nu fasciststyrda Försäkringskassan. Där ser man vad det moderata snacket om frihet går för.. . Om man är purporr Frisk och tävlingsinriktad till 100%! då går det bra, annars är det inte lika givet... , den frihet moderater erbjuder är bara till för medelskiktet i konsumtionssamhället där den självklara vinsten finns, du skall bara ägna dig åt sådant som garanterat går att sälja/tjäna pengar på, annars finns ingen frihet. För övrigt så har jag inget val, "blomman Max Wallin" blommar på det här viset, jag växte upp och blev en EAM-komponist och det går inte att ändra på. Det är som att säga till en cypress att bli en fjällbjörk, exempelvis. (Höll exemplet inom växtriket i alla fall, kunde valt en spretigare liknelse)  >>MEN, Man Är det man äR, i vart fall i mitt fall. Hur det är för er vet jag inte? Om ni kan förlika er med att försöka göras om,, finna er i att er sängkudde `fylls´ av psykisk tortyr.. . som deformerar eran själ på mening och dränerar eran kropp på energi på en omöjlig, och därmed oerhört OERHÖRT onödig meningslös strid. >> Det finns vissa förutsättningar helt enkelt, ANDLIGA förutsättningar till varför man blir det man är. Man kan inte hålla på och ympa om och in andra grenar och blommor på en växt som inte hör hemma där!

Jag kommer resten av mitt liv att strida för de psykiskt sjuka och de människor som fungerar på ett alternativt sätt i vårt samhälle!.. .

• Konstverkets titel: Det tomma arket, 2007.

Objekt beskrivning: Ett tomt A4 på svart bordsskiva, bredvid en skål med ett radergummi och en fällkniv + en penna i pennställ gjort av en gammal borrchuck. (Mixed media)

Formulering

• Jag är meningen med livet, i mitt liv (till att basal-börja med). Och ingen skall komma och ta mig ifrån mig.
 Komma och ta ifrån mig livet, medans jag lever min mening.

• Om min mening är att vara ett problem, ett motstånd, ett.. (man kan säga) "bra misslyckande", en
  samhällelig börda, en familjär uppoffring, en tomhet, en konstnär. Så är det sÅ.

• Men får jag bara döda mitt liv i lugn och ro så.. . kan nog jag formulera en trollformel som gör det
  naturliga lite mer förståeligt/tydligt. Göra olevda liv mindre tomma. Jag kan hjälpa till.

• Fast det kommer ta tid, kanske en livstid. Är någon läsare kallad, ?  Gör det samma ni, !
  Hur formulerar vi oss och med vilket "verktyg"; beskriva den naturliga variationen mot ett gott slut på
  meningen?! Jo, jag känner flera som tappert är ute och söker i knepiga gränsområden, några finns här
  på blogger.com..!


Apropå datumet.. önskar jag er alla bloggare & andra ett gott slut på 2012.
Med betoning på slut, det är överlag en viktig ingrediens.. . i otaliga sammanhang.

Att man alternativt, i stället för ett gott nytt, kan önska folk ett gott slut på det gångna året kanske låter lite negativt, men egentligen... Ett gott slut är väl ändå att föredra, menar det nya/.. i början kan ju allt verka "gott", men sedan vet man ju inte vart det barkar hän. Ett gott slut är väl det finaste man kan önska någon!... "slutet gott - allting gott"...  ? . . .

-Mmh, nä, inte sitter jag heller och tänker på att ett år skall sluta gott , utan att ett helt liv skall sluta gott.
Men vi får väl ta ett år i taget. Ett gott slut åstadkoms genom att det ena läggs till det andra. Planering >växelvis< Byggande.. . Givetvis Max, det är ju vad jag försöker med!... Bara det att jag måste själv bygga min egen arbetsplats, ge mig arbetsuppgifter som ofta är av trasslig art, sedan använda ej förutbestämda arbetsmaterial för att "konstruera", och nå ett namnlöst mål. Och att hela tiden vara emotionellt redo, är krävande. Alltså ett stort personligt/andligt ansvar + såklart med en obefintlig löneutveckling.. . eeh, just va!  Men det riktiga problemet det är när ens nervösa abstrakta arbetsplan störs, av -`yttre orsaker´- . När de materiella resurserna/förutsättningarna inte räcker till, när framåtskridandet blir minimalt. Andliga och materiella verktyg är båda av vikt för att kunna möjliggöra ens överlevnadsstrategi/taktik att, nå, mål. Givetvis. Men det hindras, gång på gång.. `givetvis´?!.. .

Jag har snart vant mig att vara nervös i anden... men inte att vara dubbelnervös. På det kravet är svaret: NEJ, det går inte. Ens arbets/livs/meningsrum får inte bli en utmaning/ en kamp att vistas i, i sig.




/ Detta blogginlägg har sin grund i detta blogginlägg.

Det här med,.. "Hej då verkligheten" . . . ,

Jag, Sysneudd, Gotland, 2012.

Dags att bli naturlig.

Precis,, förstår du >>> NATURLIGHET… konstigt att det kan frontalkrocka så hårt med en VERKLIGHET. Låter ju lite paradoxalt va. ? .

.. . och

Att inte kunna följa spelreglerna.

Men för ditt eget bästa... Var människa `och följ fel spelregler´, det är ju inte klokt!...

Att vara, komma närmare.. . livet. Är alltså att vara onaturlig.

>>Naturlig är det synonymt med >>galeN.

Att tvingas ut i ett ingenmansland... . . .. eller som att ha ett eget "ekosystem"..? moralsystem?  och anarki?,egen värdegrund. Nej balans var det och skötsamma förnuftiga politiker.. Men det är inte att hämnas på samhället inkl. bl.a. m.m + moms, det är att leva efter sina egna förutsättningar. Att inte representera ett samhällssystem som i ens ögon är fel. Jag tänker inte hyckla/ljuga mot mig själv. Minska på det motsägelsefulla. (återblick) Jo förresten, Jag STRAFFAR verkligheten!!!! Med min lags strängaste straff>>> Ett definitivt "HEJ DÅ".

Och så skiljer vi på de tu igen... (Tyckte att jag förstod vad jag skrev en stund.. . men nu?) 1 å 2å 3 å verkligh. naturligh. å frihet. (har ett skarpt fockus på hindret! ,resulterar i stunden i sludder?!)

Min Naturlighet = Trasig, . Inte byggd för att klara av att vara . .. automatiserad.

Naturlighet >>> = Frihet

Borde få vara va.. . ifred/ inte trasig.

Jag har aldrig tyckt om att spela spel, vare sig dator/brädspel eller det sociala spelet. Valet istället: Att bli ett med sin självuppfunna filosofi. å virvla i frid,, fritt, . bort i en grå-lila zon.... ... .. . av, 4:a jämlikhet. ,eller någonting annat. . . . Välkommen tillbaks fantasin!!  

-Hej då verkligheten!

Adjö,.. . ,, farv ä l, ... .. . Far åt helvetigheten.,.. .. .

Du har sårat mig så, jag kommer aldrig att förlåta dig.

Jag vill aldrig mer veta av dig! Du har sårat mig så djupt.

"Verkligheten"... ? .. . Ett av människan skapat hinder.  

Har lite svårt att skilja verkligheten från "ett helvete". 
Tycker att; Det är så här det går till att dö.

Tvingas till en utväg; Sista dagen med verkligheten.

Instinkt.  >>Jag sticker! Jag jobbar inte på beställning. Jag kompromissar inte. 

Men...

. ..Och 5. ett hem.. ?

Mvh/ Fridlyst

Under tiden–––..–– ..–.,––––. .–

Så p/l´å›g/a˙d//,, cellerna feber-skakar i kroppen igen,’,’,’. Ordet -kämpar- borde inte få vara aktuellt att användas decennium in och decennium ut.. men jo, måste tyvärr just det, gång på gång... Försöker hålla mig kvar i ett något så när svagt läge åtminnstonde. Får inte ✝appa ✝age✝ hel✝. Jag mår så fruktansvärt dåligt, ..U-s-c-H. . Kan dom på domstolen fatta ett beslut nu,.  ? . 

Vad är jag värd?

0 i medmänsklighet
0 i kronor

Månaderna, åren, gåååår, utan nåååågot som helst stöd från staten/"välfärdssystemet". Vänta och vänta. Väntar på besked på min överklagan av Försäkringskassans avslag om sjukersättning... Ingenting... Inte ens socialbidrag, för den maxgränsen var tydligen nådd efter 2 år och det var förra februari det.... Har nu left 13 månader utan ett öre på fickan. Och innan de 2 åren med socialbidrag, levt i `en lucka´ på 184 månader utan någon månatlig inkomst ! , (i stort sett hela mitt vuxna liv), nervös och undangömd utan att besvära staten/kommunen ett uns. Före det, haft ett par kortare märkliga praktikant-anställningar, båda var som någon sorts habiliteringsverksamhet, som inte ledde till någonting, annars klarat mig på lite pengar från föräldrar och syskon >TacK<... Men hela tiden känt mig "svårplacerad" och förvirrad inför framtiden och nedbrytande förföljd av dåtidens olika avslag från konstskolor & stipendier,, -->produktionsproblem, -->utebliven balans.., Småsaker då kunde tyckas, men som i nuet utvecklats till kolossala F-E-L ! .. . Sådant som inte fick gå fel, för att livet skulle få utvecklas någorlunda normalt.. i verkligheten,.. även för en person som är här i fantasins/drömmens tjänst. . . •  ° *
Det verkar omöjligt att komma vidare i livet... p.g.a. mitt från början konstnärligt nervösa nervsystem //!! + !!// >>medfödda neuropsykiatriskt atypiska<< utgångspunkt • =Dubbel sårbarhet . Förhöjd sårbarhet x 2.  Konstnärliga anlag hänger ≈ ofta för övrigt ihop med psykisk skörhet/ utsatthet/ instabilitet/ sjukdom.. . och/eller alltså just autismspektrumdiagnoser vilket medför att personen inte kan förändra sitt beteende. . . Ej anpassningsbar.

...Så gränsen var definitivt nådd för vad jag orkade med våren 2008 (mars) då jag självanmälde mig på den psykiatriska mottagningen,, psykiatri nordväst i Stockholm.
~Hjaaa, tillslut tvingades jag erkänna min själsliga/neurologiska status, vilket sent omsider då kartlades i en halvårslång neuropsykiatrisk utredning(2009) (och dessförinnan ett drygt år då av till & från-psykiatrisk blick på mig.) Det konstaterades att jag befann mig på autismspektrumskalan vilket förklarade en hel del,... + också komorbida psykiatriska tillstånd som depression, ångest/tvångssyndrom,,. . som jag här på min blogg försöker ge insyn i vilken problematik det medför.. (och fördelar, men dom låter sig dröjas/hindras att presenteras.) ...Denna problematik, vilket inte roar mig att skriva om,, men måste ju göra mig förstådd, någon googlande gubbe med mAkt kanske läser något av mina blogginlägg,.. ?Men det skall man väl inte räkna med, å det är nog hÖgst 10% av befolkningen som förstår, vill acceptera vad/det jag skriver om. Men Kampen går vidare mot ett naturligt samhälle.
...a, vår gemensamma K A M P  på nätet kanske inte är helt bortkastad, ändå.. ? . . möjligen kan leda till att likasinnade tillslut slipper denna tortyr som moderatregeringen utsätter utsatta för genom deras rasering av sjukförsäkringssystemet. En smart sjukförsäkringspolitik bör dels vara naturlig och rättvis & 100% rättssäker (så klart?!?!) för varje enskild individ. Lite smidighet och anständighet efterlyses!!, Anpassad ibland efter kropp & ibland efter hjärnor... och även ~själar~ för den delen... .. . , naturligtvis?.. En människas förmåga att delta i samhället "på rätt sätt" kan begränsas av olika synliga eller osynliga orsaker!!! Så låt människan få växa (på sitt sätt), genom att förstå det, det tjänar alla på. 

För nu. Man undrar... .. . Hur förintande får det bli!? Ty medan Försäkringskassan och domstolar t-ä-n-k-e-r och k-r-ä-n-k-e-r... .. . maler många & jag i ovissheten sönder min/våra hjärnor av negativa  tankar...., ..., .., ., . PSYKISK MISSHANDEL + ekonomisk ruin = 卐


Alltså under tiden!! Vad skall jag leva på under tiden, medan jag väntar på att mitt ärende behandlas? Det blir som att leva just UNDER tiden... Nedtryckt under tidslinjen, det blir inga händelser att få "nåla ut" på sin tidslinje. Inga minnen skapas. Ingen glädje alstras. Bara hinder. Det är det värsta fattigdom och utanförskap skapar... att ingenting kan skapas! Allt försvinner och man försvinner in i sig själv... DJUP in i sitt inre! Ännu mera... Tyst...., TYST säger plånboken. Och Depressionen!!! Allt säger !!!!TYST!!!! Tys✝ med dig!!!. Fa✝✝igdom är att tappa livslusten, att tappa initiativförmågan, glädjen/hälsan som fanns i att skapa, dödas.. . Min "arbetsplats" skrotas,. .Det innersta byggmaterialet för en konstnär är av andlig art s.a.s. men för att realisera/konkretisera det krävs,, faktiskt ,,ett litet kapital…  Så kvävd, under tiden, jag måste upp!!! . . Får aldrig andas.. . in, ,bara hålla andan. Den skapande anden håller andan, så ✝yst!... .. . Nu är, du, TYST hånler moderaterna. Moderaterna skapar fattigdom och † . Bara hållas nere nere ned ned nednedtryckt under, under tiden–––..–– ..–.,––––. .–  Man hör livet passera dovt ovanför sitt deprimerade dävna liv under tidslinjen.

Det är vidrigt.

Det kan hända så mycket i en människas liv om man inte är deprimerad. Ren tortyr att bara se tiden gå.. . för det är snart det enda som kvarstår.. , se ?livet ?stillastående?..passera!... .. . Jag känner mig bortkastad, .att i och med detta stillastående väntrum. .  inte kunna tillåtas ta tillvara på min begränsade kunskap/energi. DET ÄR ETT DJÄVLA BROTT!!.. Att vänta på detta lugn som beviljad minimum sjukersättning skulle innebära, alstrar EXTREM f ö r l a m a n d e ORO hos en människa med en autistisk hjärnas tvångstankestruktur. Det stör, det "brusar", slår ut ens koncentrationsförmåga TOTALT, tömmer en på energi, allt tar slut. Amygdalan förvrängs... .. . Signalsubstanser signalerar fel. Aggressionsutbrott. Konstiga tankar. Förlamar allt. Förändrar allt. Det är just så nattsvart och (kan tyckas)"kvasi-kärft" som jag här beskriver det. Så här ÄR det. Jag är fast med/i dessa samma tankar, tanke, tankar, tanke,.. . En tanke,samma ,tänkt ?flera gånger? = tankar. Och överklagar avslaget... och sedan överklaga rätten till att få överklaga!?!!... och vänta igen, och inveckla igen och avveckla igen. Behövde ju bara få veckla ut mig........ Men nej.. . jag viker ihop ytterligare en ansökningsblankett till Försäkringskassan och dit och dit!............. 
Dessa år av samma fråga/tanke...,.. om begärd förståelse om att jag behöver få sjukersättning,. bemöts bara med samma kyliga moderata skenheliga "väntan och se"- taktik,... som trycker ned mig tillbaks under.. tiden, IGEN!!!! & igen och älta och tvånG. .!!!!IGEN. Inga minnen.... ... .. . . . . . Fruktansvärda avstånd mellan mig och allt. Jag är utanför och under, orkar inte nå mina svunna vänner få... Tillslut likgiltig... vadå?? Var det 12 år sedan jag träffade min bästa vän.. ? -Jaha... .. . 

Unken ångest.. .

Denna tortyr-väntan tär på ens livsenergi något enormt! Man slits ut av att inte kunna planera någonting. FÖRSTÅ. Man kan inte se framåt i sitt liv. Allt avstannar. FÖRSTÅ mig. Både Du och jag är offer, förtryckta... så fort en av oss inte är "tillgänglig".... En ensamhet gör två ensamma, eller hur? Och om man har lite ambitioner utöver de mänskliga relationerna i rummet, att faktiskt åstadkomma någonting i livet utanför tid och rum, gör det ju ännu mera ont!. Att vilja bidra med något till...  ~VÄRLDEN... utifrån ens speciella sätt att bidra. "Lösningen", den jag ber om: Genom att först erhålla minimum bidrag ifrån staten.. .>> Människor med Autismspektrumstörningar + komorbid P S Y K I S K SJUKDOM fungerar baklänges... Först basal trygghet (ekonomisk = boende+konstnärsmaterial(i mitt fall)) sedan kan vi tänka/ "arbeta"(med våra specialintressen, dock). Vi kan inte "arbeta"/tänka för att få en ekonomisk trygghet. Det är vi för sköra för. Konstigt tankesätt igen??,,.. ??
Då säger den "kvicktänkte", -mäh,. . vadå? Vad är det du håller på med nu då? Du skriver/tänker/arbetar ju så att pennan glöder! –NEJ, det här är inte "att skriva",  det här är att dö! Svarar jaG - Den Eftertänksamme •  För övrigt är inte min profession att skriva ord, utan att skriva musik, och "musik skall byggas utav glädje" vah!?!? Jag har utav sorg och ångest tryckts in i teXt, depressivt skrivande & politik, en plats där jag absolut inte vill befinna mig! Jag behöver få vara ostörd i min ljud/bild-konst.
Men Faktiskt, Göra någonting fast baklänges för att få ett av samhället nyttoaccepterat människovärde.. ? = -Ja ,... det är, möjligt.. För jag kan ju aldrig ge upp min>> personlighet som är konstruerad att tänka avantgarde, tänka på otänkbara "saker". Lämna mig förstådd & lugn.. . så får ni se... Men istället straffas man med År av onödigt nötande papperstortyr,  söndersmulande byrokrati, 0-klassad ovisshet. Ruinerad. Allt förblir ogjort, Istället. Är det en bra politik moderater?! Satans s√iN. Är det uppbyggligt!? Samhället / politiken är felkonstruerad!!!!
Samhället skulle vinna så mycket på att ställa mig utanför samhället genom att bevilja mig sjukersättning. Det finns en del olika sätt att vara samhällsnyttig på trots att man är överkänslig.
Jag är en konstnärssjäl, utan tvivel, och en utpräglat  `  s ° L kl ar ´sådan!

Och du, det handlar inte om någon djävla räkmacka eller flygande stekta sparvar eller gräddfil eller vad fan ni vill komma dragandes med för satans mat-argument!! Det är inte lyx att leva på 7800kr i månaden, före skatt!!!!???? Det handlar om människor med Extremt låga smärttrösklar av olika slag, blir utbrända för minsta sak. Extremt naturliga på så sätt att dom är vad dom alltid har varit, intelligenta men obildbara i en mening... Klarar inte av att kompromissa eller spela med, omutbilda sig till att "passa in" vilket enbart är Extremt nedbrytande för dessa. Och inte sällan Extrema kompesatoriska krav på sin person, eftersom många känner att dom måste överbevisa att dom duger, vilket är Extremt tärande i sig. Att få 7800kr så  att man kan få lite hopp om livet och ta sig upp ur det lätt alstrade tankemörkret, och bli en bitvis fungerande människa, är en tvärt om, en Extremt låg ersättning. Och det skall man/ jaG alltså inte beviljas!!??.. . . ??!! 
Även om då locket på den här kistan lyfts av så att jag slipper känna mig så levande begravd och kommer igång med mitt (väldigt självkritiska) komponerande, kan det aldrig inbringa några "mindre" summor äns.. .  Pionjäranda belönas sällan.. . medans man lever. Dock belönas jag med att jag slipper PSYKISK SJUKDOM vilket näst intill blivit målet med mitt liv.

Glöm inte en sak, människor är olika! Är du "olik" och inte orkar mera? -Ja tveka då inte att gå till närmsta psykiatriska mottagning, sjukskriv dig!!.. . Du skall inte behöva tvingas in i ett slaveriliv om det inte finns något som uppmuntrar dig till att gå till det arbetet. Det är dags att börja leva. Sluta LID, sluta kämpA, det finns inget heroiskt i att "göra sin plikt" om man dör ut av det, dödskamp? -Lägg av för fAn! Det är en Order!!! Gör uppror!, i den mån ni orkar... .. . Nu får det vara NOG. Nog av moderatförvrängd lagförd systematiserad institutionaliserad idioti. . Ja, Förintelsekassan måste bli en Försäkringskassa igen. ..,herredjävlargodeGUD, hÖr mIn bÖn...!!!!!!!. åååååh........ Inte svära på Gud inte svära på Gud, nä nä nijähhhhh... .. .
Gå med i facebookgrupperna Påskuppror mot utförsäkringarna och Solrosuppropet m.fl..

SÅ NU - NU - Har ni bränt broN! Vi kommer aldrig att nå varandra. Jag var en glad fantasi-sökande konstnär, med en relativt (mnja, nu tar jag i) positiv syn på människan.. Men efter detta?!?!?!?!?!? Ni kommer aldrig att nå mig!... TY, att inte tillåtas att utvecklas(eget boende, SL-kort etc) TROTS min svaghet, invecklar mig som person(ytterligare!!). En förbannat >›invecklad utvecklig = . ..Ni kommer ALDRIG att nå mig. Vi kommer ALDRIG att tala samma språk. Jag TÅL INTE den här andefattiga behandlingen! Vi hade kunnat mötas i konstens språk åtminstone! Men nu vill jag aldrig mer se er! Tro mig, att leva under förtryck >> RADIKALISERAR en människas siNNe!! OCH Speciellt ett autistiskt sinnE!!. ,Om någon moderatbödel råkar komma i närheten av min konst, någon av mina konserter! Så kan ni räkna med att få en gatsteN i nyllet direkt! JaG är folKilsK!!!! Jag accepterar inte eran närvaro, om ni så skulle våga visa er, era äckliga kräk!!...  Jag kommer aldrig att förlåta er moderatSvenskar... NI får passa er SATANS noga för att jiddra med en människa med konstnärssjäl som har autistiska anlag, JAG har en tendens att fastna i S-A-K-E-R förstår ni. Har ni inte fattat det än!!??!! Menar; Förintelsekassans AvSLAGstortyr!!!!!!!! ...Må era själar brinna i hElvEtEt!!!!!!!!
-Jag är helt förtvivlad.

Psykisk tortyr.

•

Som jag sa till min första psykiater, på frågan: Vad vill du få ut av psykiatrin?
Doktorn rullade hastigt fram mot mig i sin stol, så att hans ansikte bara var 40 cm från mitt och sa just: Vad vill du få ut av psykiatrin?
Jag svarade: Jag vill bara få bli sjuk igen, för som det är nu, är jag som levande död... Det är därför jag är här,... men jag har inga ambitioner att bli "frisk", för det kan jag inte bli.. . , har jag förstått. . . inte med det här samhällets mått mätt.
Så rullade han tillbaks sin stol två och en halv meter igen. Flitigt antecknandes i sitt block.. . 

Efter det mötet ledde han mig ut genom den långa korridoren mot väntrummet med sin högra arm hela tiden hållen runt min rygg ca 20 cm från min rygg, den nuddade aldrig mig,.. så öppnade han dörren mot väntrummet med andra armens hand... Han sade adjö med orden "Inte stressa(!), inte stressa(!)".. . Det var våren 2008 det... Vad har jag inte utsatts för sedan dess om inte STRESS. . . NEGATIV STRESS. . . Ty, just den sommaren ändrade MORDeraterna lagen.. så att människor inte fick vara mänskliga... d.v.s. naturligt avvikande.. . "sjuka".. (om det låter bättre.)

•

-Åh fy...., då har en bit till av min hjärnan brunnit upp, . . Varje blogginlägg tar nästan livet av mig. Om någon tror att jag skriver det här för skojs skull?,. . a, måtte den idiotanden verkligen brinna för evigt i helvetet när den vägskäls-dagen kommer... , någon balans skall det finnas!

Arbetet arbetar med mig.

• Det enda jag vet,... är att jag behöver fortsätta att göra det jag nu inte gör, men måste komma tillbaks till att göra, igen. Jag mådde då, som man säger -bra, när jag "ordnade ljud",. . . Komponerade EAM (Elektroakustisk musik)... Jag är(eller snart kan man väl börja skriva VAR) konstnär & EAM-komponist. Allt annat allmänyrkesrelaterat något, får mig att upphöra som persoN. Och då menar jag VERKLIGEN upphöra... Är det konstigt att säga så??.. . . Detta HOT att inte kunna fortsätta och utveckla min ljud och bildkonst för att den inte inbringar någon direkt lön, är för mig en dödande tanke! Jag störtar ned i avgrundsdjup förtvivlan.... Det handlar inte om att jag vill roa mig, visa mig snitsig/virtuos, använda ny och frän teknik(bara för att man kan det)/ vara modern, gå på vernissager/ festa, bli populär, dra en vits, tjäna stora pengar...  Konsten är någonting annat jag ännu ej kan sätta fingret på... ? . .  ,men mera som att ~andas~...
(Att tala i klyschor ligger inte för mig, det är bara så här.. Andas - Precis.)

Kan möjligen beskriva mitt förhållande till konsten med att säga... "-Det är jag!" och.. .

. ..jaG kan inte "gå ifrån mig själv", jag är alltid hos >mig<. Jag kan inte tänka utanför mig/meningen med livet, för då blir jag/det någon/något annan/annat och det GÅR EJ, förstår ni. Det är död. Det är att dö. Kan inte kompromissa om det, kan inte vara något som jag inte är. Okej... .. .?!  

Vidare>>> Arbetet arbetar med mig. Det är inget snack om saken, sådana som mig kan inte arbeta med arbeten. Jag är arbetet. Ett arbete kan inte vara anställt hos ett arbete. ! . njjh. Med mig arbetar jag. Jag har fullt upp. Och livet söker efter meningen med arbetet och meningen arbetar alltid med livet. Med "meningen med livet" arbetar livet, jag och meningen. Meningen med livet arbetar med meningen med livet.

•DET VAR ETT DJÄVLA TJAT•

AZZÅ... En gång för ALLA

VET DET = Man kan inte försörja sig på det jag kommer att göra. Det ger inte en jämn månadsinkomst.

MEN.. .

Så här är det.

Från början.. .

Igen>>>Skillnaden är att: a) Jag har ingen "plan b", och skall heller inte ha det. Jag kommer således fortsätta komponera fristående EAM-Verk... .. . Trots: b) Att denna syssla >EAM-komposition< ej går att försörja sig på. Vilket ofrånkomligt leder till: c) Ett stort problem, ett i samhällets vinstsökande ögon "funktionshinder"... .. . Som: d) Då enligt lag medför statligt stöd, då patienten annars utsätts för dödande mental ohälsa och ekonomisk misär och ej kommer att klara sig. Enda sätt är : ... .. . e) Att Patienten får fortsätta leva p.g.a. sitt autismtillstånd enligt dennes "plan a" eftersom detta är ett obotligt stadigvarande "problem/funktionshinder" som fortsätter genom hela alfabetet/livet ända till ö:... .. . ö) dö.


Så kom inte tjafsandes med några djävla alternativ!! Medborgerliga plikter säger någon... Det måste vi ju ALLA anpassa oss till, . att... Att VADÅ?!?!?

Alternativet?!,. att söka annat arbete.!?!.. . Vanligt folk byter jobb då det inte är inkomstbringande... , MhM, men som saGt det går inte byta arbetE  när man ÄR arbetet.. eller hur?. . JaG SA! -ELLER!! HUR??!!!!. I så fall blir det självmord. Indirekt - Vill MORDeratregeringen avrätta mig p.g.a. hur min hjärna fungerar/inte fungerar.?!?!. Ett avvikande sinne, ååh,, blir alla nöjda då om jag kallar mig för ett monsteR! Känns det bättre, lättare då? Kan då alla fina friska skattebetalare vara så vänliga att stödja sådana skitindivider som mig då nu?• Förnedring,förnedring,. o JOBB som för den delen inte finns! Och om jobb fanns... finns det så många arbetslösa "menings"-lösa dumGlada supGlada sexGlada 20-åringar som inte vill annat än att få jobbA och komma ut bland vanligt porrfolk! Ta dom ,Ge dem ,Ta dom ,Ge dem de få jobben!!!!!!!! Och Förnedringskassan sköter sitt jobb och beviljar min sökta sjukersättning som är mig ämnad!!! Men Förihelveteskassans funktion att hjälpa har inaktiverats i.o.m. monderaternas onda ändring av sjukförsäkringslagen. Min hjärna håller på att smälta av allt ältande i detta ämne.

Mitt liv,.. Som inte nog hindras av vidvinkelsmelankoli, degenererande klarsynthetslivsyrsel, 360°socialfobi,, & teleobjektivtvångsbeteende x 40 i ångestzoom. . . nu oxo pulvriseras av ekonomisk misär och bostadslöshet. Bostaden som utgör plattformen för allt eget liv, privatliv, . . vänner och..Denna viktiga. . för att överhuvud taget på något vis kunna ingå i en parrelation/ >>bilda en egen familj, fast nu har jag blivit så förvriden i hjärnan så jag vet inte ? om jag kan ha någon ? egen familj?, med allt vad det innebär. . . . ...suckar djupt• Jag hoppas verkligen att jag inte utvecklar någon ytterligare riktigt riktigt förödande psyksjukdom som schizofreni˙˙ ˙ av all den här SKITEN.
Det är ju bara så glasklart alltihop!...
Men som någon sa: "Dom som inte ser lidandet, kan inte översätta det till politik." Där av denna fascism. Liksom: Vadå, mental ohälsa? Överkänslighet?? Här är väl alla stabila! Moderaterna säger: Här finns inget avvikande från mängden, alla är väl lika girigt vinstfixerade som oss? = Dom har förmodligen ingen fantasi eller är själsligt outvecklade..?.? . . Ja, dom kan inte kommit så långt i att känna sig själva och sina defekter. Nä, dom tror att dom o allt är så perfekt. ? . Eller så är alla faktiskt så Ruggigt orubbligt balanserade så de omöjligt någonsin kan kantra till att se livet ur en annan synvinkel.

Saaa, det var vad meningen med Max hade att säga om livet, hittills.

Registrerat   ☑

Man blir dum i huvudet av långvariga depressioner.

Hittade en artikel skriven på datumet ett år sedan i DN, men det är ju evigt aktuellt.. .
Att man blir skadad i skallen av depression!.!.. -ahH *_* vissst!.. . 

Folksjukdom förvisso, men behandlingen av depression bör ske på skilda sätt som jag ser det. En "Neurotypisk" människa behandlas kanske bäst med medicin... medans en människa med autismspektrumhjärna, (som lättare blir deprimerad), behandlas bäst med förståelse och sjukersättning. Ty den "atypiske" kommer ständigt tillbaks till depressionen OCH HELVETET PÅ JORDEN LIV  om hon utsätts för verklighet. Särskilt vi atypiker med konstnärlig läggning har markant låg smärttröskel.
SSRI-preparat och annan medicin har inte hjälpt mig i alla fall... 




Depressionen kan sätta spår i hjärnan 

Publicerad 2011-03-18 11:08


WHO talar om en ”tyst epidemi”. Depression har blivit en av de största folksjukdomarna i världen. Ny forskning visar att koncentration och minne kan påverkas under lång tid. Men man tror att tidig behandling kan vara förebyggande.

Ingenting är roligt. Man är trött, orkar inget. Det känns tomt och meningslöst, eller också oroar man sig för framtiden och grubblar över det förflutna.

Så gott som alla människor vet hur det är att vara ”lite deppig”. Men när man hamnar i en depression har man blivit ”sjuk”. Var går egentligen gränsen?

– Man brukar säga att om man är varaktigt nedstämd i mer än två veckor kan det handla om depression, säger psykiatern Lena Backlund. Hon är överläkare och sektionschef vid Sektionen för affektiva sjukdomar på Huddinge sjukhus där man behandlar personer med depression och med bipolär sjukdom.

Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar. Minst 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen drabbas någon gång av en behandlingskrävande depression. Sjukdomen innebär mycket lidande och stora kostnader för samhället. I svåra fall kan den vara livsfarlig – de flesta som tar livet av sig är deprimerade.

Men depressiva symtom hör också till livet. Vid kris eller sorg kan vi ha sömnbesvär, känna ångest och tappa lusten för det mesta.

– Det går oftast över av sig självt, säger Lena Backlund, och känslorna brukar då komma och gå en del. Men om det inte blir bättre kan man börja fundera på om man behöver söka hjälp. En kris- eller sorgereaktion kan gå över i en depression. Det är väldigt individuellt, en del är mer känsliga och blir lätt deprimerade, andra tycks klara vilka påfrestningar som helst utan att hamna i depression.

Fast depressioner utlöses inte alltid av stress eller kris. De kan också komma till synes helt oförklarligt.


I dag tror forskarna att det finns både biologiska och psykosociala orsaker till depression, som kan väga olika tungt i olika fall. Ärftlig sårbarhet samverkar med miljön. Det är omöjligt att i det enskilda fallet säga exakt ”varför” en person drabbas av depression.

De flesta är överens om att hjärnans signalsubstanser spelar en viktig roll. Signalsubstanserna är ”budbärare” mellan hjärnans celler och reglerar känsloliv, motorik och mycket annat. När det gäller depression är det framför allt signal substanserna serotonin, dopamin och noradrenalin som är inblandade.

– Enkelt uttryckt uppstår det en obalans i systemet och den kan påverkas av både mediciner och psyko terapi, säger Lena Backlund.


Risken för att insjukna igen ökar med varje depression man får.


– Har man haft tre depressioner brukar vi föreslå långtidsbehandling med mediciner, säger Lena Backlund.

För depressioner är inte alls bra för hjärnan. Till sjukdomen hör ofta så kallat kognitiva symtom som minnes- och koncentrationsproblem. Man kan till exempel ha svårt att läsa och att lära sig saker, eller förstå sammanhanget i ett teveprogram eller en film. Och de kognitiva problemen kan hänga i långt efter det att depressionen försvunnit.

– Man har också sett ett samband mellan upprepade depressioner och utveckling av demenssjukdom senare i livet, säger Lena Backlund. Mycket talar för att tidig behandling av depression – och förebyggande behandling för dem som haft flera depressioner – kan förhindra en mer långsiktig nedsättning av hjärnans kognitiva funktioner.

När behandling mot depression inte fungerar måste man börja fundera på varför, menar Lena Backlund. Det kan handla om andra sjukdomar som ger depressiva symtom. Det kan handla om mediciner som ökar risken för depression,som till exempel p-piller och vissa blodtrycksmediciner. Vid återkommande depressioner, särskilt om de börjat i ung ålder, kan det handla om bipolär sjukdom.


– Det är vanligt att personer med bipolär sjukdom har behandlats för depression i många år utan att få rätt diagnos, säger Lena Backlund. Det är viktigt att utreda det, eftersom det då behövs en helt annan behandling.

När en patient får medicin mot depression måste behandlingen följas upp, betonar Lena Backlund.

– Att personen blir väl omhändertagen är viktigt för resultatet. Det är påfrestande för patienten att det tar tid innan medicinen börjar ha verkan, många mår sämre i början av behandlingen och det är inte ovanligt att man då slutar med medicinen. Som läkare måste man följa hur patienten mår, ge stöd och vid behov justera dosen. Stöd från anhöriga är också betydelsefullt. Många gånger är det omgivningen som först märker att personen börjar må bättre och bli mer ”sig själv” igen.


Malin Nordgren

-TacK Malin, . . . eeh,, tänkte på.. något mer angående din text... ?. . som jah nu glömde bort.. .