Hittade en artikel skriven på datumet ett år sedan i DN, men det är ju evigt aktuellt.. .
Att man blir skadad i skallen av depression!.!.. -ahH *_* vissst!.. .
Folksjukdom förvisso, men behandlingen av depression bör ske på skilda sätt som jag ser det. En "Neurotypisk" människa behandlas kanske bäst med medicin... medans en människa med autismspektrumhjärna, (som lättare blir deprimerad), behandlas bäst med förståelse och sjukersättning. Ty den "atypiske" kommer ständigt tillbaks till depressionen OCH HELVETET PÅ JORDEN LIV om hon utsätts för verklighet. Särskilt vi atypiker med konstnärlig läggning har markant låg smärttröskel.
SSRI-preparat och annan medicin har inte hjälpt mig i alla fall...
Depressionen kan sätta spår i hjärnan
Publicerad 2011-03-18 11:08
WHO talar om en ”tyst epidemi”. Depression har blivit en av de största folksjukdomarna i världen. Ny forskning visar att koncentration och minne kan påverkas under lång tid. Men man tror att tidig behandling kan vara förebyggande.
Ingenting är roligt. Man är trött, orkar inget. Det känns tomt och meningslöst, eller också oroar man sig för framtiden och grubblar över det förflutna.
Så gott som alla människor vet hur det är att vara ”lite deppig”. Men när man hamnar i en depression har man blivit ”sjuk”. Var går egentligen gränsen?
– Man brukar säga att om man är varaktigt nedstämd i mer än två veckor kan det handla om depression, säger psykiatern Lena Backlund. Hon är överläkare och sektionschef vid Sektionen för affektiva sjukdomar på Huddinge sjukhus där man behandlar personer med depression och med bipolär sjukdom.
Depression är en av våra vanligaste folksjukdomar. Minst 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen drabbas någon gång av en behandlingskrävande depression. Sjukdomen innebär mycket lidande och stora kostnader för samhället. I svåra fall kan den vara livsfarlig – de flesta som tar livet av sig är deprimerade.
Men depressiva symtom hör också till livet. Vid kris eller sorg kan vi ha sömnbesvär, känna ångest och tappa lusten för det mesta.
– Det går oftast över av sig självt, säger Lena Backlund, och känslorna brukar då komma och gå en del. Men om det inte blir bättre kan man börja fundera på om man behöver söka hjälp. En kris- eller sorgereaktion kan gå över i en depression. Det är väldigt individuellt, en del är mer känsliga och blir lätt deprimerade, andra tycks klara vilka påfrestningar som helst utan att hamna i depression.
Fast depressioner utlöses inte alltid av stress eller kris. De kan också komma till synes helt oförklarligt.
I dag tror forskarna att det finns både biologiska och psykosociala orsaker till depression, som kan väga olika tungt i olika fall. Ärftlig sårbarhet samverkar med miljön. Det är omöjligt att i det enskilda fallet säga exakt ”varför” en person drabbas av depression.
De flesta är överens om att hjärnans signalsubstanser spelar en viktig roll. Signalsubstanserna är ”budbärare” mellan hjärnans celler och reglerar känsloliv, motorik och mycket annat. När det gäller depression är det framför allt signal substanserna serotonin, dopamin och noradrenalin som är inblandade.
– Enkelt uttryckt uppstår det en obalans i systemet och den kan påverkas av både mediciner och psyko terapi, säger Lena Backlund.
Risken för att insjukna igen ökar med varje depression man får.
– Har man haft tre depressioner brukar vi föreslå långtidsbehandling med mediciner, säger Lena Backlund.
För depressioner är inte alls bra för hjärnan. Till sjukdomen hör ofta så kallat kognitiva symtom som minnes- och koncentrationsproblem. Man kan till exempel ha svårt att läsa och att lära sig saker, eller förstå sammanhanget i ett teveprogram eller en film. Och de kognitiva problemen kan hänga i långt efter det att depressionen försvunnit.
– Man har också sett ett samband mellan upprepade depressioner och utveckling av demenssjukdom senare i livet, säger Lena Backlund. Mycket talar för att tidig behandling av depression – och förebyggande behandling för dem som haft flera depressioner – kan förhindra en mer långsiktig nedsättning av hjärnans kognitiva funktioner.
När behandling mot depression inte fungerar måste man börja fundera på varför, menar Lena Backlund. Det kan handla om andra sjukdomar som ger depressiva symtom. Det kan handla om mediciner som ökar risken för depression,som till exempel p-piller och vissa blodtrycksmediciner. Vid återkommande depressioner, särskilt om de börjat i ung ålder, kan det handla om bipolär sjukdom.
– Det är vanligt att personer med bipolär sjukdom har behandlats för depression i många år utan att få rätt diagnos, säger Lena Backlund. Det är viktigt att utreda det, eftersom det då behövs en helt annan behandling.
När en patient får medicin mot depression måste behandlingen följas upp, betonar Lena Backlund.
– Att personen blir väl omhändertagen är viktigt för resultatet. Det är påfrestande för patienten att det tar tid innan medicinen börjar ha verkan, många mår sämre i början av behandlingen och det är inte ovanligt att man då slutar med medicinen. Som läkare måste man följa hur patienten mår, ge stöd och vid behov justera dosen. Stöd från anhöriga är också betydelsefullt. Många gånger är det omgivningen som först märker att personen börjar må bättre och bli mer ”sig själv” igen.
Malin Nordgren
– Det är vanligt att personer med bipolär sjukdom har behandlats för depression i många år utan att få rätt diagnos, säger Lena Backlund. Det är viktigt att utreda det, eftersom det då behövs en helt annan behandling.
När en patient får medicin mot depression måste behandlingen följas upp, betonar Lena Backlund.
– Att personen blir väl omhändertagen är viktigt för resultatet. Det är påfrestande för patienten att det tar tid innan medicinen börjar ha verkan, många mår sämre i början av behandlingen och det är inte ovanligt att man då slutar med medicinen. Som läkare måste man följa hur patienten mår, ge stöd och vid behov justera dosen. Stöd från anhöriga är också betydelsefullt. Många gånger är det omgivningen som först märker att personen börjar må bättre och bli mer ”sig själv” igen.
Malin Nordgren
-TacK Malin, . . . eeh,, tänkte på.. något mer angående din text... ?. . som jah nu glömde bort.. .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar