Det kallas visst för hypnagoga hallucinationer.. .

-Så skall man blunda och sova... jag har lagt mig ned, allt är stilla & lugnt(kan vi säga).. . (som det verkar).. men då ...börjar ett sällsamt skådespel vid medvetandets utpost. Kortare & längre perioder Innan sömnens intågande, formas det ur mörkret fram bilder, ansikten, monster... Ansiktena avlöser varandra på olika platser i det blundna synfältet, eller så omformas samma ansikte Ansikte efter ansikte bläddras fram i ett och samma ansikte. Allt är väldigt tydligt. Det är inte som en tanke utan som att jag helt fysiskt ser dem/det. Jag kan "titta" på dem. Betrakta dem. Ibland också som små filmsekvenser på 2-8 sek. med figurer som rör sig, vänder sig om/ springer.. eller mönster som väller ut och in i glidande lava liknande formationer, pulserar bort i det mörka. De färger som är, som gör att figurerna låter sig synas e för mig förutom det bakgrundssvarta>>> brunt, orange/gulockra, gult, och blått/turkost... Detta fenomen kallas då det sker vid insomnande för hypnagoga hallucinationer.

Har haft ett A5-papper bredvid sängen och tecknat ned några av ansiktena, hastigt... (I efterhand har jag förtydligat anletsdragen, lite prickar och sträck.) Att några ansikten är upp och ned å så beror inte på att jag såg dem så... utan på att pappret bredvid sängen låg fel. Jo, ett, det klotrunda ansiktet var upp och ned då det ~visade sig~.. . Försökt teckna av dem så exakt jag orkat,,, det är på det stora hela så här jag såg/ser dem... Med spetsiga påsar under ögonen, ofta gapande munnar, förvånade, allvarliga, stirrande, (döende?)..eller att dom från först hA haft realistiska anletsdrag transformerats, mer och mer mot att tillslut se ut som stiliserade masker.
>>>>Nu(i två år) försöker jag sova gott med medicinen Lyrica (ångestdämpande medicin). Tar jag tre kapslar på 75 Mg, dvs 225 Mg så "faller man i säng" .. . och somnar relativt omgående. Blir faktiskt rätt så bekymmersfri av dom för en stund. Men klart man känner sig lurad,. för ingenting förändras. Ändras? Jag är som jag är. I vissa fall kan man Alltid säga Aldrig. Det är inte jag som skall lugnas det är omgivningen som skall vara "lugn"... så provocerande att säga så, kanske någon tycker, "-så han kräver mycket... skall alla tassa på tå för honom?.. Vem tror han att han är?" TYP. . . . . . . . Om nu någon SATANS DJÄVLA DJÄVUL tänkte så? Så ta genast bort den tanken!!

• Denna bild med figurer figurerade först i detta ilägg >>HÄR<<


Även samtidigt hörs ljudliga hallucinationer,, , Inte säga att jag bekymmerstyngt hör röster... som jag verkligen tror är verkliga,... absolut inte. Men,, det hörs meningar/ord som jag själv inte formulerar(omvisägerså). . . innuti och,. som utanför mitt huvud i rummet. Rösterna har ofta ett neutralt tonläge och en jämn volym, meningarna uttalas relativt rappt.. . en del har dialekt.. Också rena ljud av föremål som glas som krossas, skrammel av metall, en dörr som slår igen.. . Men ofta är det antingen bilder/ansikten eller ljud/ord... Har på kvällarna också skrivit ned endel meningar på samma papper. Alltid då detta inträffar är när jag äR pressad, pressade episoder.. eftersom jag då sover sämre,, sömnbrist, ensamhet + under dagtid många spretiga tankar/beslut/kompromisser i huvudet m.m.... mentalt uttröttad,men ändå uppvarvad på något paradoxvis,. ... liggandes i sängen... vaken.. på kvällen/natten. = hypnagoga hallucinationer. Också på morgonen.. . då kallas det för Hypnopompa hallucinationer.

--Bild--3-- ej klar

--Bild--4-- ej klart

Sover ryckigt, ytligt, är väldigt lättväckt. Sömnproblem? .. . .. Ja!... Jag försöker så förtvivlat hantera detta lilla illa levda liv.. , känner en sådan oro inför "framtiden".. som har blivit det "nu" jag lever i, JO >>framtiden är nu<<,, Åren gÅr. Det verkar omöjligt att kunna få leva naturligt,., som det tänkande stycke natur man är. Orörd natur.Känner mig som Vildmark. Måste få fortsätta att vara som ett oexploaterat naturresarvat. Kommer aldrig tämjas. Jag Kompromissar INTE. Kan verka Egodramatiskt... Överspänt... Omoget...o.s.v. Det ´tragiska´ är att jag inte ÖVERDRIVER ett enda dugg!
>>>Förstå det, kämpa inte emot mig. Det Tar bara onödigt mycket tid av er.. och Tar livet av mig!!!!.. så Hjälp mig!... (egentligen inte). Låt mig bara vara under solen, ingenting är nytt under solen?! Jag är inte priviligierad. Vi har alla våra nack och fördelar. Och ingen står ut med ett inställt liv, livet måste få börja.. för alla och envar. Allas liv måste få blomstra på sitt sätt! Jag kanske belastar er ... ekonomiskt.. . men det är ändå minimalt MINIMALT. För övrigt Avlastar jag samhället på väldigt många obetalda sätt i mitt sätt att leva!!.. Och vem är det jag "Talar" till ?.. . kanske, Försäkringskassan..? ,Den kommunala ekonomiska biståndsenheten? ..Kanske Konstnärsnämnden....? en stipendiefond..? Kanske till ett Habiliteringscenter..? Kuratorer, Handläggare, Socialsekreterare...???...Kanske till de närmaste. . ? Kanske någon annan.. ? Kanske tillmig själv? Jag vet ingenting längre........ jaG är överhettad. OBS!! det är inget jag koketterar med,, det är bara så,, jag är så trött,, på mig själv.

//All