Datum: 12 Oct 2007 - 19:30 - 13 Oct 2007 - 19:30
FRE-LÖR 12-13/10 KL 19.30
Audiovisualiserade tankar i tio scener i det reella rummet. Scenograferad mental position. Stilleben i svart. De yttre föremålen pekar alla bortom sig själva mot en inre verklighet där musiken redan befinner sig, d.v.s. vid möjligheternas gräns, där verkligheten blir på riktigt. Ensam. Stoppstarten. - Det kanske har någonting med Gud att göra? (Uruppförande)
Entre: 80 kr / stud 60 kr.
MEDLEMSPRODUKTION: Wallin
>>>Föreställning blev inställd p.g.a. tvångsperfektionism, detaljen gick före helheten... + givetvis pengabrist.. . Har ännu ej lyckats färdigställa detta verk.<<< 12-12-12, 12:12
19.30 - Klockslaget då föreställningen börjar. Ja, då flertalet av Fylkingens produktioner oftast börjar. + den akademiska kvarten då som ibland på Fylkingen kunde bli två, så ungefär kl 20.00 börjar konserten.
Två hjärtbald, magnolia. En början, det bådade gott.. . men det torkade bort.
Det tomma arket. En symbol för utmattning, depression.
Scenografidetalj - "Borta"
Säga det att, mycket av rekvisitan i detta sceniska verk är funnet på mina promenader kring där jag bor, ibland kollar jag in en och annan kontainer också. Blir att jag brukar se det som ett sorts tecken, vad vill denna tingest säga mig,, tycker det är ett intressant sätt att arbeta på, lite som att tolka tarotkort ungefär, varför kommer detta kort upp, vad vill det mena?! Både klockan, kompassen, porslinshanden, handsken, skyltdockan, den svarta fjäderboan m.m. m.m. och borrchucken som jag använder som pennställ har i stort sätt "legat framför fötterna på mig" s.a.s. Resten är mest loppisfynd som jag också upplever som rätt så slumpvis utvalt. Däremot de svarta 1880-tals möblerna har det blivit ett aktivt sökande efter i olika antikaffärer.. >> DOCK, den svarta konsollhyllan, den som det står en liten kruka på, fann jag på en Loppis i Ljugarn på Gotland och denna (först inköpta) svarta svarvade sak påverkade mig på ett mystiskt sätt så att jag började söka efter fler. Har nu snart ett helt möblemang i denna svarta universumstil *´
Säga det att, mycket av rekvisitan i detta sceniska verk är funnet på mina promenader kring där jag bor, ibland kollar jag in en och annan kontainer också. Blir att jag brukar se det som ett sorts tecken, vad vill denna tingest säga mig,, tycker det är ett intressant sätt att arbeta på, lite som att tolka tarotkort ungefär, varför kommer detta kort upp, vad vill det mena?! Både klockan, kompassen, porslinshanden, handsken, skyltdockan, den svarta fjäderboan m.m. m.m. och borrchucken som jag använder som pennställ har i stort sätt "legat framför fötterna på mig" s.a.s. Resten är mest loppisfynd som jag också upplever som rätt så slumpvis utvalt. Däremot de svarta 1880-tals möblerna har det blivit ett aktivt sökande efter i olika antikaffärer.. >> DOCK, den svarta konsollhyllan, den som det står en liten kruka på, fann jag på en Loppis i Ljugarn på Gotland och denna (först inköpta) svarta svarvade sak påverkade mig på ett mystiskt sätt så att jag började söka efter fler. Har nu snart ett helt möblemang i denna svarta universumstil *´
Scenografidetalj, rekvisita - Riktning.... ... .. . `kontrollerad eller kaotisk´-
Notstället - Fyllt med kompositionsidéer (även allt material till just denna föreställning), dagböcker , minneskort, fotografier, pennor m.m.
Mål och mening..? . . med livet. Var glad, försök att leva i nuet, om du kan!
Skrivet en gång med två pennor i min hand, där av "hopp~effekten".
Skrivet en gång med två pennor i min hand, där av "hopp~effekten".
Dammet på de svarta möblerna - "Jag väntar.. . "
Scenografidetalj - "En hjälpande hand." Ambitionen att ge men också behovet att få hjälp lite då och då. Ensam är inte alltid stark. Vi skall klara det, om inte ambitionerna är allt för stora.. Har vi "tagit på oss en för stor kostym" för stora handskar?
Universums tystnad. Dammet lägger sig.. .
"Koala med sorg".
Hittade masken på en loppis för ett par kronor och skyltbysten och den svarta fjäderboan slängda i olika kontainrar. Använder mig ofta av taktiken "som att hitta är att välja" och försöker finna en mening i kombinationerna som uppstår. Kolalamasken var ett aktivt val däremot då jag vid tidpunkten hade råkat hamna i Australien, vilket inte var mitt val, det var en bror som tyckte jag behövde lite miljöombyte.. och bjöd mig på den resan. (Jag blev anställd att ta hand om deras två barn, då han själv och hans fru skulle arbeta där borta.) Kunde identifiera mig med en koala då den sover/slumrar 22 timmar om dygnet och äter 2. Har själv en tendens att ibland hamna i ett liknande tillstånd (utmattningstillstånd) ett säg: "Koalasyndrom".. där av det valet. Strax innan denna adiovisuella konsert var tänkt att äga rum skickade jag in alla dessa bilder till Fylkingen, tror det var Sten Backman som gjorde det aktiva valet att använda denna till Fylkingens höstprogramaffisch. Som dessvärre inte blev av p.g.a. just "Kolalasyndromet" å annat, förlåt Fylkingen ;-/ Tack för förtroendet,, , det här hade kunnat blivit ganska intressant, faktiskt.
Hittade masken på en loppis för ett par kronor och skyltbysten och den svarta fjäderboan slängda i olika kontainrar. Använder mig ofta av taktiken "som att hitta är att välja" och försöker finna en mening i kombinationerna som uppstår. Kolalamasken var ett aktivt val däremot då jag vid tidpunkten hade råkat hamna i Australien, vilket inte var mitt val, det var en bror som tyckte jag behövde lite miljöombyte.. och bjöd mig på den resan. (Jag blev anställd att ta hand om deras två barn, då han själv och hans fru skulle arbeta där borta.) Kunde identifiera mig med en koala då den sover/slumrar 22 timmar om dygnet och äter 2. Har själv en tendens att ibland hamna i ett liknande tillstånd (utmattningstillstånd) ett säg: "Koalasyndrom".. där av det valet. Strax innan denna adiovisuella konsert var tänkt att äga rum skickade jag in alla dessa bilder till Fylkingen, tror det var Sten Backman som gjorde det aktiva valet att använda denna till Fylkingens höstprogramaffisch. Som dessvärre inte blev av p.g.a. just "Kolalasyndromet" å annat, förlåt Fylkingen ;-/ Tack för förtroendet,, , det här hade kunnat blivit ganska intressant, faktiskt.
Scenografidetalj - "Min värld".. . Att ha perspektiv på "saker" löser inte alltid "problemen".. . -Mmh, saker saker, dessa är bara några.. ni kan ju se min skiss över de olika stilebena/scenografierna.. Dom flesta sakerna är placerade så att dom blir isolerade, extra tydligt blir detta p.g.a. de svarta möblerna, det blir som att var sak svävar ut i en svart rymd. ˙ • Har också tänkt lite på det som inom filosofin kallas för `intrinsikalt värde´, alltså om något, en sak, isoleras i exempelvis en svart rymd, om man granskar det avskillt från allt,, vad har den då för egenvärde. Vad är det då: ont eller gott? Ett äpple (om än mumifierat) i en tomrymd förblir alltid av godo, det ville väl. Och en handlingsförlamad konstnär i ett vakum fast med goda intetioner borde väl få räknas som en meningsfull existens, ändå? Det är allvarliga frågor.. Att försöka behålla "själen" i föremålen och -meningen- i en människas handling.. . trots att allt förändras/degenereras/isoleras?
(Detta foto är mera av dokumentarisk art än försöka att åstadkomma ett konstfoto. Det är en sorts rubiks kub jordglob bland massa upp och nedvända svarvade konsolhyllor, 1880-tal.)
"Den outnyttjade näringen." Ändå vill jag skydda det från att bli täkt av damm... för nu har det fått ~ ett annat värde~ . Ja, energin/näringen finns kvar, fast nu näring för själen i stället för kroppen. Kanske t.o.m. energiinnehållet i äpplet har tusenfaldigats i o.m. detta!? Energiflödet avbröts aldrig, det tog bara en annan väg.. . Läs om innebörden i länken nedan.
•
En skiss över 8 av de 10 interiörerna/scenografierna som var tänkta till denna föreställning. Scen 9 & 10 är på ett lite annat sätt, och inrymmer en vis överraskning. Mer om själva idén till denna föreställning håller jag mig för mig själv än sålänge.. ~om~ det skulle bli av på något vis framöver.. vill spara på det konstnärliga konceptet ett tag.
Delvis föll det på att jag inte fick tag i ett Lejaur och ett svart 8-kantigt bord.
>>> Just det här bordet ni ser på bilden såldes på auktionshuset Metropol, jag hade det inom räckhåll.. men jag HADE inte riktigt pengarna. Jag fick bara se det försvinna, "glida mig ur händerna", fick låta mig bli överbjuden. Ändå blev slutpriset bara 750kr eller något sånt. Var det bara 500kr kanske??! Det var förfärligt! Och jag ville inte be om pengar, det hade jag väl redan gjort, för mycket, tidigare? Fruktansvärt frustrerande var det! ;-/ Söker fortfarande efter ett bord som bilden nedan visar, utan framgång. En sak kan eN ju konstatera, att hittar man något inom antikmarknaden som stämmer överens med det man letar efter/har tänkt sig >>> så KÖÖÖP det, räkna inte med att det skall dyka upp igen för det kanske det inte gör! Och med tiden blir föremålen slitnare och slitnare och färre och färre.. de nöts ner smulas sönder, försvinner, eldas upp, sprängs´ och så finns det inga exemplar kvar. Det är inte som att gå till IKEA och köpa ett nytt masstillverkat. KOM DET IHÅG. KOM DET IHÅG. Låna pengar från vem som helst!!! Speciellt om du har tänkt ut ett koncept som skall vara på ett speciellt sätt, där det inte går att slänga in vilket bord som helst. Utan det skall vara ett svart svarvat 8-kantigt nyrenässans universumbord, punkt slut - och inga trix. Vissa saker är bestämda/fixerade, andra är slumpens skördar/kontainerfynd. Så är det bara.
Sådana här dumma missar kan göra mig tokig.
Man får tänka så också, att: det är väntetiden man betalar för, att slippa vänta. -Jaaa, det kan dyka upp en liknade pryl om ett år om du har tur eller letar som en tok men troligast är att du kanske får vänta 10 år 25 år och då är det så dax?! va.. Så även om en sak inte är värd, värderad till det, så får man lägga in tidsapekten i priset,, i sökandet efter detta tillfälle igen, vilket är en nötande process på ens psyke och då får lov att kosta lite extra.
• Jag upprepar: Man får allt mer börja värdesätta `väntetidsaspekten´ i ett köp, det gör att man kan betala lite mer än vad varan i sig är värderad till i vissa fall. Och är det till ett konstnärligt projekt som har en deadline, då, ja ,, ja dåååå, då får man inte göra som jag gjorde.. tyvärr.
Tvingades göra.
Delvis föll det på att jag inte fick tag i ett Lejaur och ett svart 8-kantigt bord.
>>> Just det här bordet ni ser på bilden såldes på auktionshuset Metropol, jag hade det inom räckhåll.. men jag HADE inte riktigt pengarna. Jag fick bara se det försvinna, "glida mig ur händerna", fick låta mig bli överbjuden. Ändå blev slutpriset bara 750kr eller något sånt. Var det bara 500kr kanske??! Det var förfärligt! Och jag ville inte be om pengar, det hade jag väl redan gjort, för mycket, tidigare? Fruktansvärt frustrerande var det! ;-/ Söker fortfarande efter ett bord som bilden nedan visar, utan framgång. En sak kan eN ju konstatera, att hittar man något inom antikmarknaden som stämmer överens med det man letar efter/har tänkt sig >>> så KÖÖÖP det, räkna inte med att det skall dyka upp igen för det kanske det inte gör! Och med tiden blir föremålen slitnare och slitnare och färre och färre.. de nöts ner smulas sönder, försvinner, eldas upp, sprängs´ och så finns det inga exemplar kvar. Det är inte som att gå till IKEA och köpa ett nytt masstillverkat. KOM DET IHÅG. KOM DET IHÅG. Låna pengar från vem som helst!!! Speciellt om du har tänkt ut ett koncept som skall vara på ett speciellt sätt, där det inte går att slänga in vilket bord som helst. Utan det skall vara ett svart svarvat 8-kantigt nyrenässans universumbord, punkt slut - och inga trix. Vissa saker är bestämda/fixerade, andra är slumpens skördar/kontainerfynd. Så är det bara.
Sådana här dumma missar kan göra mig tokig.
Man får tänka så också, att: det är väntetiden man betalar för, att slippa vänta. -Jaaa, det kan dyka upp en liknade pryl om ett år om du har tur eller letar som en tok men troligast är att du kanske får vänta 10 år 25 år och då är det så dax?! va.. Så även om en sak inte är värd, värderad till det, så får man lägga in tidsapekten i priset,, i sökandet efter detta tillfälle igen, vilket är en nötande process på ens psyke och då får lov att kosta lite extra.
• Jag upprepar: Man får allt mer börja värdesätta `väntetidsaspekten´ i ett köp, det gör att man kan betala lite mer än vad varan i sig är värderad till i vissa fall. Och är det till ett konstnärligt projekt som har en deadline, då, ja ,, ja dåååå, då får man inte göra som jag gjorde.. tyvärr.
Tvingades göra.
Önskas köpas!
8-kantigt bord med originalfärg, 1880-tal, Nyrenässans.
Betalar mellan 500 - 3000kr beroende på skick & formgivning.
Inlägg
