Vid en frukost förrut, då jag var väldigt känslomässigt skakig.. och då fick höra denna på radions P2 bröt jag ihop helt vid havregrynsgröttallriken framför mor och far på andra sidan köksbordet. Vet inte riktigt vad det är i musiken som.. . Melodin..? Den återhållsamma volymen i början..!? De lite stolliga orkesterstötarna..?. .?
Att ens livssituation spelar in är ju definitivt avgörande för hur man upplever ett konstverk, det är inget snack om den saken!
. .. .-Ajoh, det är nog just början som tar tag i ens hjärta... Det ledsna, näst intill begravningslika mörkret i melodin. . . Som hela tiden lixom bromsar sig själv.. som att den inte vill se "sanningen"... Märkligt. Och det allra första ensamma ackordet.. som slår an det hela är.. ,låt oss säga..Magiskt. Vilken "klangfärg"!... Ouh, nu börjar jag gråta bara av att skriva om den här kompositionen.___ (inandning)__.. . . Det blir förvisso en glänta av ljus efter 3min, men sedan dalar det ned i vemodet igen. Den spända melodin urartar nu i full Beethovisk ångest........// å upp och andas igen vid 6:24... för att sedan förtvina i ett nervöst ackord med ett "sikte", tycks det ,inställt mot en ändlös känslosamhet. Ack´.. .
Jag tror nästan att det här är bland det bästa han skrev... . jo,. . 7:an...
Vakna!!... kom tillbaka till samtiden nu Max!
. .. men JA, 7:e symfonin komponerades åren 1811-1812... så det är således nu ≈ exakt 200 år sedan. Han lär själv ha dirigerat vid uruppförandet i Wien 1813. ///Där slut på musiklektionen för nu.
>> Lite kul att följa melodin i den här grafiska speldosevarianten.. .
(klicka bort reklamrutan först så ni ser tonerna)
. .. Så en mera svävande illustrativ video... Bilder tagna med rymdteleskopet Hubble.. . och så är det Berliner Philharmonikerna med Herbert von Karajan som dirigent. Lite lite ?lite snabbare tempo?, lite mera reverb, efterklang, på orkestern i alla fall.

Det satellitstyrda>>Hubbleteleskopet,... och här svävar det.. . Blir ju mycket klarare bilder då man slipper se igenom den suddiga jordatmosfären.
• För övrigt har dom alltid en nyårskonsert i Storkyrkan, Gamla stan... på nyårsdagen varje år(det var i går det, sorry), där dom har för vana att spela Beethovens 9:a.. . bland andra klassiska verk... Otroligt fin akustik där. . . Jag var förbi under en repetition någon vinter och satt mig ned, lyssnade. Har dock aldrig blivit av att jag betalat mig in på denna nyårskonsert,.. än.. . men den dagen kommer kanske?
-Tjaaaa, vi klämmer in en del av 9:an oxo da... . _ . • °⋱⋰⋱.. .﹍﹎ .•⋱⋱ .. .⋰⋱⋰ ⁝. . ...┅
• Kan ju rekommendera filmen "Immortal Beloved" - "Min odödliga kärlek" om Beethovens liv... Gary Oldman i rollen som den tillslut stendöve ℳästaren... Titeln anspelar ju inte på hans kärlek till musiken utan den kvinna som han älskade hela livet men aldrig fick.. . . Han kallade henne sin "odödliga kärlek". Men visst, det blev ju mera musik än kärlek ungefär,, som blev "odödlig", så det är väl en lite dubbeltydig innebörd av titel. Kärleken blev tillslut musik istället, om man säger så.
I sitt testamente tilldelade han om inte allt men mycket till denna kvinna. Konstigt nog stod där inte hennes namn utan just bara; till "min odödliga kärlek"... Men dom fick ju aldrig tag på henne för att ge henne sitt arv,, så vitt jag minns/vet..? . . Måste se om filmen, det är en drama-dokumentär, kan man säga, så nära hennes & Beethovens liv som är möjligt. Filmen är också en god lektion i vad Konst är.. .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar