>>>Det som behövs är alltså en individ + en text(tidning, bok, nättext, eller ja vilken text som helst) som man medvetet väljer att läsa. Och som *urskiljningsraster* behövs en radio, TV, eller annan källa som pratar, läser, informerar, .. . kan då också vara en/flera annan/dra individ/er som svammlar i bakgrunden. Sedan är det bara att sätta igång att läsa och vänta in kommande ordkollisioner... som garanterat kommer! Alltså ordet du läser skall höras/ljuda i det akustiska rummet samtidigt som du läser ordet för ditt inre. -Klart, krävs ju vissa förutsättningar,, individen måste ha ett lättstört sinne, en viss förhöjd känslighet för störningar, intrång i sin konsentrationsförmåga . ... Svårt för att fint stänga ute störmoment runtomkring sig och lätt läsa sin tidning utan att hela omgivningen faller in bland textraderna. Således är det en rätt så bräcklig mental position som >finns< om man fastnar/uppmärksammar/tar detta förehavande i anspråk.
Men Och att jaG som tuR är av dEn läggningeN att även de mest irriterande störande defekten i ens personlighet måste gå att vända till någonting positivt/alstrande/konstruktivt. Gärna som i det här fallet oxo sker per automatik, någonting byggs av sig självt! Man får som sitt liv skrivet i bitar av sin egen spökskrivare.
M•W•
Årsdikt 2000
Det är lugnt... jag vet, lungt, så stavas det inte...jag kastar lätt om bland bokstäverna, eller bara skriver som det låter, ytterligare en defekt man får leva med. Har ännu ej hittat något sätt att vända (min >>mildare släng<< av)dyslexi till något meningsfullt coh roiligt, njäää, får fundera på det.. . får skärpa mig helt enkelt! -Skärpning!!
"Skärp dig för fan!" som Sten Hanson sa.. .
Årsdikt 2001
Årsdikt 2002
Årsdikt 2003
Årsdikt 2004
Årsdikt 2005
Årsdikt 2006
Årsdikt 2007
Årsdikt 2008
. ..Det känns så märkligt det där, när det händer.. . .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar